Skogsnormen är en erkänd och vedertagen metod för beräkning av intrångsersättning i skogsmark framtagen av Lantmäteriet. Den används exempelvis i samband med framdragande av infrastruktur i form av vägar, järnvägar, kraftledningar och liknande.
Skogsnormen beräknar ersättning för markvärde, ersättning för förtidig avverkning (mervärde), kantträd, framtida storm- och torkskador, samt övriga skador. Ersättningen för samtliga poster erläggs som ett engångsbelopp med undantag av tillkommande kantträd.
Den nu aktuella skogsnormen är från 2018 och kallas 2018 års Skogsnorm för bestämmande av ersättning för intrång i skogsmark. Den tidigare skogsnormen var från 2009. Den största skillnaden mellan dessa två normer är att diskonteringsräntan har sänkts från 3,5 % till 3 % - detta för att ersättningsnivåerna blev för låga i 2009 års norm, framför rörande markvärdena. 2009 års skogsnorm föregicks av 1950 års skogsnorm.
Lantmäteriet har delat in Sverige i sex tillväxtområden för vilka de ger årliga rekommendationer om typträdpriser. Rekommendationerna (tabellerna) används sedan för beräkning av skogsnormen.
Markvärdet ska motsvara värdet av marken i form av kalyta, d.v.s. markvärdet ska enbart spegla markens förmåga att producera skog. Tabellerna baseras på tillväxtprognoser som utvecklats för det skogliga värderingsprogrammet BM-win.
Ersättning för förtidig avverkning, även kallat mervärde, tar hänsyn till träd som inte uppnått avverkningsbar ålder. Endast skogsmark med godtagbar föryngring ersätts. Kalytor kommer följaktligen inte att ersättas för förtidig avverkning.
Kantträd utanför själva skogsgatan ersätts generellt till 30 % av markvärdet inne i skogsgatan. Detta för att korrigera eventuella restriktioner av framtida träds tillåtna höjd.
Framtida storm- och torkskador beräknas dels till den volym som kan beräknas blåsa omkull eller torka, till en viss andel av den i skogsgatan avverkade virkesvolymen, dels beträffande ersättningsnivån till en viss andel av rotnettovärdet för ett träd med 30 cm diameter. Eventuellt kommande rötskador räknas som jämställs med framtida storm- och torkskador.
Till övriga skador räknas till exempel om en skogsgata avskärmar ett område så att det området inte längre är rationellt brukbart. Huruvida ersättning ska utgå avgörs i varje enskilt fall.
På intrångsersättningarna för markvärde, förtidig avverkning, kantträd, samt storm- och torkskador utgår ett påslag med 25 %.
