Vid fastighetsöverlåtelse gäller ett formkrav, d.v.s. för giltig överlåtelse krävs att överlåtelsehandlingen uppfyller vissa i lagen särskilt angivna krav. Brister i formkravet leder till överlåtelsens ogiltighet. Formkravet anges i 4 kap. 1 § jordabalken. För det första måste överlåtelseavtalet vara skriftligt och undertecknas av både säljare och köpare. Om fastigheten ägs av flera delägare krävs samtliga delägares underskrift för giltig överlåtelse. Varje delägare kan förstås avtala om att överlåta sin egen ideella andel, men inte de andras. För det andra måste köpeskillingen anges. Det kan ske på olika sätt, exempelvis genom en formel, men köpeskillingen måste uttryckas med viss tydlighet. För det tredje måste det framgå vilken egendom som överlåts. Vid överlåtelse av en hel fastighet är det givetvis lämpligt att ange fastighetsbeteckningen. Vid arealförvärv kommer egendomen att behöva beskrivas även på annat sätt, exempelvis med hjälp av en karta. För det fjärde ska överlåtelsehandlingen innehålla en överlåtelseförklaring, d.v.s. en förklaring från säljaren att denne överlåter egendomen på köparen. Det fjärde momentet i formkravet – överlåtelseförklaringen – korresponderar med en grundprincip i svensk fastighetsrätt, att fast egendom säljs här och nu och att löften om framtida överlåtelser inte är bindande.
Att överlåtelser som inte uppfyller formkravet är ogiltiga har två undantag. Det gäller förvärv enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt liksom förvärv enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället.
Formkrav uppställs även vid fler upplåtelser enligt jordabalken, exempelvis för vissa arrenden och servitut.