Ett kronohemman var ett hemman som ägdes av staten. Den som brukade kronohemmanet benämndes åbo. Denne hade en besittningsrätt som gick i arv, så kallad stadgad åborätt. Åbon var skattskyldig till staten.
En annan form av kronohemman var boställena. Den som innehade bostället kunde vara förpliktigad att utföra vissa prestationer, förknippade med boställets natur. Boställe kunde exempelvis vara en prästgård eller gästgivaregård.
Behöver du mer kunskap inom detta ämne? Då har vi följande kurser för dig:
Uppdrag:
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
X
Y
Z
Å
Ä
Ö
Ansökan om fastighetsreglering
Beskrivning vid lantmäteriförrättning
Byggnads- och Brandstadga för rikets städer, 8 maj 1874
Byggnadsstadga för stad och landsbygd av den 20 november 1931
Dagboksblad vid lantmäteriförrättning
Fastighet / Fastighetsbegreppet
Fastighetsbildningsförrättning
Fastighetsindelningsbestämmelser
Fullmakt lantmäteriförrättning
Karta vid lantmäteriförrättning
Lag angående stadsplan och tomtindelning (1907:67)
Lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering
Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
Mindre brygga på annans vatten
Ombud vid lantmäteriförrättning
Plan och bygglagen (1987:10), den äldre
Protokoll vid lantmäteriförrättning
Rättsligt lokaliserade servitut
Sakägarförteckning vid lantmäteriförrättning
Tillträde vid fastighetsöverlåtelse
Tomträtt – väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse
Tomträtt – ändamål och föreskrifter
Tredimensionell fastighetsbildning
Tredimensionellt fastighetsutrymme
Överenskommelse om anläggningsåtgärd
Överenskommelse om fastighetsreglering
