En fastighetsbildningsförrättning är en lantmäteriförrättning enligt fastighetsbildningslagen genom vilken fastighetsbildning sker. Fastighetsbildningsförrättning handläggs av lantmäterimyndigheten efter ansökan. Lantmäterimyndigheten har ytterst begränsade möjligheter att ta officialinitiativ till fastighetsbildningsåtgärd.
Det är vanligt att flera fastighetsbildningsåtgärder handläggs i samma förrättning, liksom att en eller flera fastighetsbildningsåtgärder handläggs i samma förrättning som en anläggnings- eller ledningsrättsåtgärd.
Lantmäterimyndigheten företräds vid fastighetsbildningsförrättning av en förrättningslantmätare. Lantmäterimyndigheten kan också utökas med två gode män, men det är ovanligt. Det är således normalt förrättningslantmätaren som ensam ansvarar för handläggningen av ärendet. Till sin hjälp kan denne ha mätningsingenjörer, karttekniker, administratörer m.fl., det är dock förrättningslantmätaren som beslutar i ärendet.
Förrättningslantmätaren bär ett officialutredningsansvar. Det innebär att det är förrättningslantmätaren som ska tillse att frågorna utreds i sådan grad att lantmäterimyndigheten kan gå till beslut. Officialutredningsansvaret är ett av flera betydelsefulla moment där förrättningsprocessen avviker från andra myndighetsprocesser, exempelvis tvistemål i allmän domstol, där varje part själv måste svara för att utreda och bevisa förutsättningarna för bifall till sitt yrkande.
Avgörande för om yrkad fastighetsbildningsåtgärd kan läggas till grund för beslut är om vissa lagstadgade villkor är uppfyllda. Villkoren skiljer sig åt beroende på vilken fastighetsbildningsåtgärd det är fråga om. Villkoren har till syfte att skydda enskilda och allmänna intressen från oönskade effekter. Reglerna till skydd för allmänna intressen återfinns i huvudsak i 3 kapitlet fastighetsbildningslagen.
Fastighetsbildning kan i vissa fall ske med tvång, då genom fastighetsreglering eller klyvning. Avgörande för om tvång kan tillämpas är om villkoren till skydd för allmänna respektive enskilda intressen är uppfyllda.
Vid fastighetsbildningsförrättning ska som huvudregel ett sammanträde hållas (lantmäterisammanträde). Vid sammanträdet redogör lantmäterimyndigheten för det material myndigheten har till underlag för beslut. Vidare redovisas parternas yrkanden, medgivanden och andra processhandlingar samt eventuella synpunkter från samråd med berörda myndigheter. Sakägare har möjlighet att lämna information och synpunkter. Under sammanträdet kan ansökan utökas samt yrkanden och medgivanden respektive bestridanden lämnas. Sammanträde fyller ofta en särskilt viktig funktion i ärenden med motsättningar mellan de deltagande sakägarna.
Resultatet av fastighetsbildningsförrättning är – om beslut kan fattas i linje med yrkad åtgärd – fastighetsbildningsbeslut, ersättningsbeslut (beroende av åtgärd), tillträdesbeslut (beroende av åtgärd), kostnadsfördelningsbeslut och avslutningsbeslut. Besluten noteras i en beslutshandling, benämnd beskrivning. Vidare noteras skälen för besluten m.m. i en handling kallad protokoll. En förteckning över samtal, inkomna handlingar mm noteras i ett dagboksblad. Nya gränser m.m. anges i en förrättningskarta. Alla handlingar i ärendet benämns gemensamt för en akt (förrättningsakt). Beslut kan normalt överklagas under fyra veckor från avslutningsdagen.
Det är möjligt att som fastighetsägare ha ombud eller biträde vid lantmäteriförrättning. Varje enskild fastighetsägare står dock själv för sina ombudskostnader under förrättningsfasen.
