Indelning av mark i olika jordnaturer innebar en kategorisering av marken. Beroende av vilken jordnatur marken tillhörde såg äganderätten respektive nyttjanderätten olika ut. Vidare förelåg, beroende på jordnatur, olika begränsningar i fråga om vem som kunde äga marken och hur denne kunde förfoga över marken.
De vanligaste jordnaturerna var kronojord, frälsejord och skattejord. Kronojorden tillhörde staten, frälsejorden ägdes av adeln, och skattejorden ägdes av de självägande bönderna.