En anläggningsförrättning är en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen genom vilken en gemensamhetsanläggning inrättas, ändras eller upphävs. Anläggningsförrättning handläggs av lantmäterimyndigheten efter ansökan. Lantmäterimyndigheten har också begränsad möjlighet att ta officialinitiativ till anläggningsåtgärd.

Det är vanligt att flera anläggningsåtgärder handläggs i samma förrättning, liksom att en eller flera anläggningsåtgärder handläggs i samma förrättning som fastighetsbildningsåtgärder.

Lantmäterimyndigheten företräds vid anläggningsförrättning av en förrättningslantmätare. Lantmäterimyndigheten kan också utökas med två gode män, men det är mycket ovanligt. Det är således normalt förrättningslantmätaren som svarar för handläggningen. Till sin hjälp kan denne ha bl.a. mätningsingenjörer, karttekniker, administratörer m.fl. men det är förrättningslantmätaren som fattar besluten.

Förrättningslantmätaren har en officialutredningsskyldighet. Det är således förrättningslantmätaren som ska tillse att frågorna utreds i sådan grad att lantmäterimyndigheten kan gå till beslut. Detta är ett av flera betydelsefulla moment där förrättningsprocessen avviker från många andra myndighetsprocesser, exempelvis tvistemål i allmän domstol.

Avgörande för om yrkad anläggningsåtgärd kan läggas till grund för beslut är om vissa villkor är uppfyllda. De centrala villkoren är väsentlighetsvillkoret, båtnadsvillkoret, opinionsvillkoret och bästa läge samt utförande. Villkoren har till syfte att skydda enskilda – och i viss mån det allmänna – från oönskade effekter. Samtliga villkor är dispositiva, utom båtnadsvillkoret.

Gemensamhetsanläggning kan inrättas genom tvång. Det innebär att gemensamhetsanläggning kan inrättas på annans mark mot markägarens vilja. Vidare kan en fastighet tvingas in i en gemensamhetsanläggning mot ägarens vilja. En fastighet kan också tvinga sig in i en gemensamhetsanläggning mot de delägande fastigheternas vilja. Avgörande för om tvång kan tillämpas är i huvudsak de villkor som angivits ovan.

Vid anläggningsförrättning ska som huvudregel ett sammanträde hållas (förrättningssammanträde). Vid sammanträde redogör lantmäterimyndigheten för det material myndigheten har till underlag för beslut. Vidare redovisas yrkanden och medgivanden samt eventuella synpunkter från samråd med berörda myndigheter. Sakägare har möjlighet att lämna synpunkter. Vid sammanträdet kan ansökan utökas, yrkanden och medgivanden respektive bestridanden lämnas. Sammanträde fyller ofta en särskilt viktig funktion i ärenden med motsättningar mellan de deltagande sakägarna.

Vid inrättande av gemensamhetsanläggning åsätts de deltagande fastigheterna andelstal för utförande och drift. Andelstalet för anläggningens utförande ska sättas i relation till den nytta som respektive fastighet har av anläggningen. Ett mått på nyttan kan vara den värdeökning som fastigheten genomgår till följd av att den får del av gemensamhetsanläggningen. Andelstal för anläggningens drift ska sättas i relation till den omfattning som fastigheten beräknas använda anläggningen i.

Resultatet av anläggningsförrättning är – om beslut kan fattas i linje med yrkad anläggningsåtgärd – anläggningsbeslut, ersättningsbeslut, tillträdesbeslut, kostnadsfördelningsbeslut och avslutningsbeslut. Besluten noteras i en beslutshandling, benämnd beskrivning. Vidare noteras skälen för besluten mm i en handling kallad protokoll. En förteckning över samtal, inkomna handlingar mm noteras i ett dagboksblad. Anläggningens läge och rättigheternas utbredningsområde anges i en förrättningskarta. Alla handlingar i ärendet benämns gemensamt för en akt (förrättningsakt). Beslut kan normalt överklagas inom fyra veckor.

Det är möjligt att som fastighetsägare ha ombud eller biträde vid lantmäteriförrättning. Varje enskild fastighetsägare står dock själv för sina ombudskostnader under förrättningsfasen.