Om kommunen inte ska vara huvudman för allmän plats ska detta tydligt framgå av detaljplanen. Kommunen ska då ha särskilda skäl för sitt ställningstagande. Vad som är särskilda skäl har kommit att konkretiseras genom praxis. Vid enskilt huvudmannaskap är det fastighetsägarna som förväntas den allmänna platsmarken och bygga ut de anläggningar som ska finnas där. Marklösen sker här normalt inte med äganderätt utan genom anläggningsåtgärd, d.v.s. en gemensamhetsanläggning inrättas vilket innebär en form av servitutsrätt till marken. Det finns dock olika lösningar. De allmänna platserna kan också antingen kan utgöra en egen fastighet, en marksamfällighet eller ingå i en större fastighet. Vilken lösning som är att föredra är till del beroende av förutsättningarna i det enskilda fallet och parternas intressen. Kostnaderna för att etablera gemensamma anläggningar och lösa marken fördelas mellan de deltagande fastigheterna. Detsamma gäller löpande drift- och underhållskostnader för allmänna platser och de där belägna allmänna anläggningarna.
Gemensamhetsanläggning inrättas genom anläggningsförrättning som handläggs av lantmäterimyndigheten. Initiativrätt till anläggningsförrättning har ägare till fastighet som ska delta samt – i begränsad mån – kommunen och länsstyrelsen.
