Detaljplaneprocessen
Detaljplaneprocessen kan genomföras på olika sätt. Kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande. Vilket förfarande som ska väljas beror på vilken effekt och påverkan planen antas ha på sin omgivning.
Standardförfarande kan tillämpas under förutsättning att förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, inte i övrigt är av stor betydelse och inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om något av dessa kriterium inte är uppfyllda ska ett utökat förfarande tillämpas.
Avstämning
Inom ramen för framtagande av planen ska ett samråd hållas med remissinstanser, sakägare och boende som berörs. Efter samrådet brukar planförslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Det omarbetade förslaget ska sedan ställas ut för granskning. Innan granskningstiden börjar ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, i praktiken ofta ungefär samma remissinstanser och personer som bjöds in att delta i samrådet, om att en granskningsprocess är på gång. Efter granskningstiden sammanställs de synpunkter som inkommit under såväl samråd som granskning genom ett granskningsutlåtande (vid utökat förfarande har samrådssynpunkterna sammanställts i en separat redogörelse redan efter samrådet). Efter granskningen får förslaget inte ändras väsentligt, enbart mindre ändringar får göras. Behövs ett större omtag ska det omarbetade förslaget granskas igen.
Detaljplanen antas av kommunfullmäktige
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige kan i vissa fall delegera beslutet till kommunstyrelsen eller en byggnadsnämnd. Detaljplanen vinner därefter laga kraft tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, såvida den inte överprövas av länsstyrelsen eller överklagas.