En fastighetsförteckning tas ofta fram i syfte att klargöra vilka fastigheter och samfälligheter som påverkas av en planerad åtgärd, normalt en detaljplaneläggning. Syftet med fastighetsförteckningen är att klargöra vilka som äger mark och vatten inom det område som påverkas av åtgärden samt vilka andra än fastighetsägare som kan ha intressen där, särskilt innehavare av begränsade sakrätter.

Begränsade sakrätter

De begränsade rättigheterna i mark kan vara av många olika slag. Det kan röra sig om olika myndighetsbeslut, såsom äldre diknings- eller torrläggningsföretag såväl som vägföreningar som i dag i vissa fall har fallit i glömska. Det kan också röra sig om avtal mellan fastighetsägare och andra som reglerar rätten att nyttja marken inom området. Samtliga dessa ska redovisas i fastighetsföreteckningen.

Processen

Vid framtagande av en fastighetsförteckning är första steget att klargöra hur fastighetsindelningen ser ut. Det andra steget är att klargöra förekomsten av rättigheter i fastigheterna inom området. Det tredje steget är slutligen att klargöra vilka som äger fastigheterna respektive rättigheterna.

I fråga om planläggning finns särskilda regler för fastighetsförteckningar i 5 kap. 8 och 9 §§ plan- och bygglagen.

Det är främst de lantmäteritekniska förutsättningarna på platsen avgör hur komplicerat arbetet med en fastighetsförteckning är. Om förhållandena är klara och samfälligheter registrerade underlättas processen avsevärt. Är förhållandena oklara kan det krävas ett relativt omfattande utredningsarbete. Arkivforskning är en central del i arbetet med att ta fram en fastighetsförteckning.