Genom ett formenligt fastighetsköp övergår äganderätten från säljare till köpare. Köpet måste upprättas skriftligen, men det finns inget krav på att alla i köpet ingående villkor också ska vara skriftliga. De kan således vara skriftliga. Vissa villkor – dessa anges i 4 kap. 3 § jordabalken – måste dock vara skriftliga för att ha verkan. Ett av dessa är återgångsvillkor, vilka också benämns svävarvillkor.

Återgångsvillko fyller en viktig betydelse i ljuset av det faktum att fastighetsöverlåtelser innebär en omedelbar äganderättsövergång. Genom återgångsvillkor kan överlåtelsen göras beroende av en viss framtida händelse, som att en viss detaljplan antas eller att köpeskillingen erläggs i sin helhet. Därmed kan olägenheterna med en omedelbar äganderättsövergång balanseras med hjälp av väl utformade återgångsvillkor. Återgångsvillkor kan ställas upp i såväl köparens som säljarens intresse. Om återgång blir aktuellt ska prestationerna återgå, d.v.s. säljaren återfår fastigheten och köparen köpeskillingen. Möjligheterna att använda sig av återgångsvillkor begränsas av regeln i 4 kap. 4 § jordabalken. Löptiden för återgångsvillkor är begränsad till två år, men huvudregeln har undantag. Återgångsvillkor som avtalas för längre tid än två år medför – som huvudregel – hela köpets ogiltighet.