Vid laga skifte delades den i skifteslaget ingående marken upp i ägofigurer som åsattes olika grader, en form av värdering av respektive äga efter dess förmåga att generera avkastning. Den bästa jorden åsattes gradtal 1 och sämre jordar till 1,1 1,2 …. o.s.v. i en stigande skala, där en ytenhet av den bästa jorden motsvaras av 1,1 1,2 osv ytenheter av den sämre jorden. Olika normer användes för inrösningsjord och avrösningsjord.
Avgörande för graderingen av inrösningsjord var bland annat jordartens beskaffenhet och sammansättning, ägofigurens läge, lutning och väderstreck samt grundvattenytans djup m.m. Rörande avrösningsjorden gjordes graderingen utifrån traktens inbördes förhållanden och naturliga växtlighet utan hänsyn till befintlig eller sparad ståndskog.
