De begränsade sakrätter (bl.a. nyttjanderätter och servitut) genom vilka fast egendom upplåts är relativt hårt reglerade i lag. Avtalsparternas möjlighet att disponera över avtalsinnehållet är således kringskuret av tvingande regler. Som exempel kan tas de vitt skilda upplåtelseformerna ledningsrätt och tomträtt. Vad som kan regleras begränsas i dessa fall av regler i ledningsrättslagen respektive 13 kap. jordabalken. Parterna väljer ibland att reglera sådana mellanhavande som inte ryms i upplåtelseavtalet i ett särskilt sidoavtal, en så kallad sidolöpare. Syftet är alltså att skapa obligationsrättslig bundenhet genom sidolöparen för de delar av parternas överenskommelsesom inte ryms i den valda rättsfiguren.
Ledningsrätt upplåts enligt ledningsrättslagen av lantmäterimyndigheten inom ramen för en förrättning. Om parterna är överens – ledningsägaren och markägaren – kan de överenskomma om innehållet i ledningsbeslutet, men bara inom vissa av lagen givna ramar. Vill parterna överenskomma om annat måste det ske civilrättsligt utanför förrättningens ram. Ett sådant avtal utgör en sidolöpare till den överenskommelsesom läggs till grund för ledningsrätten. En sådan sidolöpare kan exempelvis avse en rätt för markägaren att under viss tid nyttja ledningsområdet i strid med ledningsrättsupplåtelsen.
Tomträtt är en särskild form av nyttjanderätt till fast egendom som har starka likheter med äganderätten. Vad som kan regleras i ett avtal om upplåtelse av tomträtt är begränsat. Vill parterna reglera mer får det ske i ett särskilt civilrättsligt avtal vid sidan om upplåtelseavtalet. En sådan sidolöpare kan exempelvis innehålla löften om subventioner av tomträttsavgälden så länge en viss markanvändning bibehålls.
Sidolöpare av den sort som beskrivs ovan kan vara ett praktiskt komplement för att hantera avtalsöverskott som inte ryms i det huvudsakliga avtalet på grund av begränsande lagregler. En svaghet är dock att huvudavtalet normalt bär en sakrätt, medan sidolöparen normalt inte gör det, eller i vart fall är av en annan – svagare – sakrättslig karaktär.
