09 februari 2023

Rättskraften hos en tomtplatsavgränsning

Mark- och miljööverdomstolen den 26 januari 2023 mål nr M 3300-22 Samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun beslutade år 2021 att ge en fastighetsägare dispens från strandskyddet för nybyggnation av ett fritidshus, en sjöstuga och en brygga. I beslutet angavs att åtgärden skulle utföras inom den tomtplats som hade beslutats vid en tidigare dispens år 2002. Den äldre tomtplatsavgränsninge...

14 december 2022

Får en samfällighetsförening fira jul? Ett avgörande från hovrätten

Svea hovrätt den 31 januari 2012, mål nr F 5698-11 Det var den tiden på året då mörkret sänker sig över landets gemensamhetsanläggningar. I syfte att sprida ljus och julefrid över den samfällda egendomen beslöt årsstämman att en julgran skulle placeras på den förhoppningsvis strax vita grönytan. Varje år. Friden ville dock inte infinna sig. Någon julgran nämndes nämligen inte i anläggningsbe...

01 december 2022

Inlösen av fastighet enligt PBL

Mark- och miljööverdomstolen den 22 november 2022 mål nr F 4573-21 En kommun kan under vissa förutsättningar lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen i samband med att en detaljplan genomförs. Ofta avser kommunens förvärv mark som är utlagd som allmän plats och som kommunen ska vara huvudman för, 6 kap. 13 § PBL. Men kommunen har genom en bestämmelse i 6 kap. 15 § PBL också möjlighet a...

16 juni 2022

MÖD godtar laddinfrastruktur

Mark- och miljööverdomstolen den 8 juni 2022 mål nr F 5327-21 I landets tusentals radhusområden funderar samfällighetsföreningar på detta med laddplatser. Företeelsen har inom loppet av några år gått från obskyr subkultur till generellt efterfrågad, och av allt att döma är snart laddboxen en lika självklar gadget i hemmet som bredbandsroutern. En fråga för en samfällighetsförening som öve...

19 maj 2022

Fastighetsbildning kan döda effekten av en tomtplatsavgränsning

Mark- och miljööverdomstolen den 11 maj 2022 mål nr M 12805-20 Mark- och miljööverdomstolen den 11 maj 2022 mål nr M 13932-20 Om tomtplatsbestämning Beslut om tomtplatsbestämning, även kallad tomtplatsavgränsning, kan fattas i samband med prövning av en strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 f § andra stycket miljöbalken. Beslutet anger i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt...

07 april 2022

Lantmäteriets förslag om stämpelskatt vid fastighetsbildning

Så är den äntligen här, Lantmäteriets rapport om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning. För dem som har glömt bakgrunden handlar det, något förenklat, om att regeringen vill hindra den som har förvärvat fast egendom från att använda sig av fastighetsbildning i syfte att undvika eller begränsa stämpelskatten. I dag ligger landet öppet och förvärvaren kan i flera fall ...

25 mars 2022

Strandskydd och kombinerade bostadsfastigheter

HD Ö 3738-21 MÖD 2021-12-13, F 12559-20 Fastighetsbildning är förknippad med vissa begränsningar. Lantmäterimyndigheten ska till exempel enligt 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (FBL) se till att varje fastighet som ny- eller ombildas blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Prövningen ska utgå från vad sökanden har yrkat på. Har sökanden yrkat på att en bostadsfastighet ska bildas så ...

10 mars 2022

Samfällighetsföreningar – dags att se över er momshantering

Skatteverket anser i ett nytt ställningstagande från mitten av februari 2022 att en samfällighetsförening ska redovisa moms även på ersättningar för varor och tjänster som föreningen tillhandahåller sina egna medlemmar. Det här innebär en kraftig omsvängning mot vad som gällt tidigare. I Sverige finns ca 45 000 samfällighetsföreningar. Skatteverkets ställningstagande kan få stora konsvenser för...

27 januari 2022

”Vindskivan”- en satsbräda mot stärkt egendomsskydd?

Mål: T 1858-21 En av de mest intressanta paragraferna i plan- och bygglagen (PBL) är tveklöst 2 kap 9 §, ibland kallad olägenhetsparagrafen. Paragrafen ska tillämpas vid såväl planläggning som i alla bygglovsbeslut och den stadgar att: ”Planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får int...

09 december 2021

Planenlig fastighet – vad är det?

Mål: P 6381-19 Inledning För att få bygglov inom detaljplanelagt område krävs normalt att det man vill göra inte strider mot planen. Som bekant finns det därutöver utrymme för planavvikelser om dessa är små och inte motverkar planens syfte. Utöver att själva åtgärden ska överensstämma med detaljplanen krävs också att den byggnad och den fastighet som åtgärden avser är planenliga, d.v.s. a...

26 november 2021

HD accepterar ledningsrätt i byggnader

Mål nr T 640-19 Så kom det då äntligen, HD:s avgörande i fråga om ledningsrätt för befintliga basstationer för telekommunikation med tillhörande anordningar i ett antal byggnader i Luleå. Ledningsrätt accepteras. Effekterna av domen kommer att bli betydande för Sveriges fastighetsägare. Men bygger HD:s dom möjligen på ett förbiseende? Väntan har varit lång på HD:s avgörande i fråga ...

28 oktober 2021

Tomträtt på Lindholmen

Mål nr T6866-20 Tomträtt är en särskild rättsfigur – i grunden en nyttjanderätt men med ambitionen att fungera i princip som en fastighet. Det skapar ambivalens. Tomträtten vet därför ibland inte vilken fot den ska stå på i juridiska frågor. Ska den agera som sina syskon nyttjanderätterna? Eller ska den följa sitt särdrag och – lite förmätet kan tyckas – bete sig som vore den en riktig f...

14 oktober 2021

HD om exploateringsavtal och medgivanden

Högsta domstolen den 8 oktober 2021 i mål nr T 3781-20 Bakgrund En exploatör ingick 2006 ett exploateringsavtal med Haparanda kommun. I avtalet åtog sig exploatören att utföra vissa anläggningar samt överföra mark till en kommunal fastighet genom fastighetsreglering eller, om fastighetsregleringen inte beviljades, överlåta marken till kommunen genom köp. Ersättningen för mark och anläggnin...

30 september 2021

Fastighetsägares ansvar för skada på grannfastighet p.g.a. passivitet

HD den 21 juni 2021 mål nr T 3372-20 Fastighetsägare ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen. Den till synes anspråkslösa regeln är navet i grannelagsrätten. Den fastighetsägare som avser att vidta en åtgärd som kan skada en grannfastighet bör alltså noga överväga om åtgärden bryter mot regeln; är den åtgärd jag avser att vidta tillräckligt hänsynsfull? ...

16 september 2021

Strandskydd och förfallna byggnader, vad gäller

MÖD 2021-02-09 i mål nrM 9926-20 MÖD 2016-02-19 i mål nrM 9926-20 Strandskydd gäller vid Sveriges hav, insjöar och vattendrag. Syftet med lagstiftningen är att långsiktigt dels trygga allemansrättslig tillgång till stränder, dels bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet kan därmed sägas skydda två strandtyper; den härliga där vi vill rekreera...

01 september 2021

Är Estrids hus fast eller lös egendom?

HD:s dom den 8 april 2021 i mål nr T 637-20 Huruvida viss egendom är fast eller lös, d.v.s. om den hör till en fastighet eller inte, är ibland närmast självklart. Men inte alltid. Estrids hus till exempel, var det fast eller lös egendom? Huruvida viss egendom, till exempel Estrids hus, är fast eller lös avgörs av reglerna i 2 kap. 1-4 §§ Jordabalken. Enligt huvudregeln i 2 kap. 1 § 1 ...

16 augusti 2021

Hur länge kan kommunen använda detaljplanekravet som skäl att neka förhandsbesked?

MÖD mål nr P 10512-19 Det händer emellanåt att en privat markägare är ivrigare än kommunen när det gäller bebyggande av en privat tomt. Det enskilda intresset av markutveckling kan vara starkt, men det allmänna intresset förhållandevis begränsat. Om nu en markägare vill bebygga sin oplanlagda tomt och söker förhandsbesked- hur länge kan kommunen hävda att lämplighetsfrågan först ska avgör...

03 juni 2021

Förutsättningarna för omprövning av gemensamhetsanläggning

MÖD mål nr F 12050-19 För att få ompröva en befintlig gemensamhetsanläggning krävs att något av rekvisiten i 35 § AL är uppfyllt; ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på gemensamhetsanläggningen, att det beslutats om en omprövningsrätt efter viss tid och att denna tid löpt ut eller att det i annat fall framkommit ett klart behov av omprövning. Skälet till de högt ställda kraven för...

20 maj 2021

Fastigheten med två tomter

Mark- och miljööverdomstolen mål nr P 523-20. Det här rättsfallet handlar om ett trädgårdsförråd i hjärtat av Torekov. Kommunen, länsstyrelsen och MMD var sinsemellan oeniga huruvida bygglov kunde beviljas och ärendet vandrade under många års tid både upp och ner i instanserna. När MÖD väl klev in i matchen kom ärendet framförallt att handla om begreppet tomt och om en fastighet kan bestå a...

22 april 2021

Lantmäteriförrättning, planenlighet och vilandeförklaring – del 2

Veckans rättsfall belyser det faktum att en fastighetsbildningsåtgärd ska stämma överens med den detaljplan som gäller vid beslutstillfället och att möjligheten till vilandeförklaring inte är ett verktyg för att hindra en planenlig åtgärd. I målet ville den ena parten genomföra fastighetsreglering i enlighet med en gällande detaljplan (stadsplan) medan den andre motsatte sig detta och yrkade at...

25 mars 2021

Avregistrering av gemensamhetsanläggning

Kammarrätten i Jönköpings dom den 13 oktober 2020 i mål nr 3793-19 Frågan i målet är när ett anläggningsbeslut upphör att gälla på grund av att gemensamhetsanläggningen inte utförts i rätt tid. Att en gemensamhetsanläggning riskerar att gå upp i rök om den anläggning den avser inte är utförd i tid är bekant. Exakt var gränsen går för när något anses utfört eller inte är aningen mer diffu...

11 mars 2021

”Vindskivan”- en cliffhanger

Mark- och miljööverdomstolen mål nr P 447-20 En av de mest intressanta paragraferna i PBL är tveklöst 2 kap 9 §. Paragrafen ska tillämpas vid såväl planläggning som i alla bygglovsbeslut och den stadgar att ”Planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda använ...

25 februari 2021

Stämpelskatt vid lantmäteriförrättning – här kommer det

Det förekommer att fastighetsreglering och klyvning används för att undvika stämpelskatt. Det sker genom att parterna istället för att köpa egendomen och söka lagfart på köpet flyttar den till en mottagarfastighet (genom förrättningsåtgärden fastighetsreglering) eller placerar den i en nybildad klyvningslott (genom förrättningsåtgärden klyvning). Det innebär att stämpelskatt i vissa fall i prin...

28 januari 2021

Strandskydd – Ny praxis i fråga om intresseavvägningen

Generellt strandskydd gäller inom 100 meter från stranden. Huruvida åtgärder får vidtas inom detta område beror av om dispens kan lämnas. Sådan dispens kan lämnas om villkoren i 7 kap. 18 c - d §§ MB är uppfyllda. I praxis har möjligheterna att lämna dispens tidigare begränsats till de där uppräknade förutsättningarna, men ny praxis öppnar för en bredare avvägning. Den nya möjligheten har begrä...

11 december 2020

Omfattning av gemensamhetsanläggning i byggnad – fråga om ytskikt och tätskikt

Gränser i höjdled behöver många gånger vara täta – såväl fysiskt som rättsligt. Hur gediget det fysiska tätskiktet än är konstruerat så kommer det förr eller senare att behöva underhållas och kanske ersättas och då, om inte förr, kommer tätheten i den rättsliga regleringen att ställas på prov. Vem ansvarar för vad och vilka befogenheter har var och en av grannarna? Veckans rättsfall belyser...

26 november 2020

Avvikelse från detaljplan

HD mål nr Ö 435-20 Målet avser förutsättningarna för att meddela bygglov för teletorn och teknikbod inom detaljplanelagt område på mark som enligt detaljplanen inte ska bebyggas. Prövning avser om bygglov ändå kan lämnas genom tillämpning av 9 kap. 31 b eller c §§ PBL. Bestämmelserna innehåller både gammalt och ”nytt”. Det nya, reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2015, innebär utökade ...

02 november 2020

3D-fastighetsbildning och finansieringsvillkoret

Växjö tingsrätt mål nr F 6049-19 Vid ny- eller ombildning av 3D-fastigheter som omfattar ännu inte uppförda anläggningar krävs att det så kallade finansieringsvillkoret är uppfyllt. Finansieringsvillkoret utgör en spärr mot sådan fastighetsbildning om den inte är nödvändig för att för att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen. Kravet har funnits med sedan tillkomsten av ...

15 oktober 2020

Tolkning av formkrav och svävarvillkor vid fastighetsköp

Mål T 2126-19 Vandrarhemmet i Lycksele Ett fastighetsköp är för sin giltighet beroende av att formkravet är uppfyllt samt att återgångsvillkor inte avser för lång tid. I HDs avgörande i Vandrarhemmet i Lycksele möter domstolens objektiva bedömning av reglerna för formkrav och återgångsvillkor parternas subjektiva och något yviga avsikt. En intressant fråga som ger intressanta svar. ...

05 oktober 2020

Gemensamhets­anläggningar och samhällsutvecklingen

NJA 2015 s. 939 Vilka förutsättningar har en samfällighetsförening att utveckla verksamheten utan ny förrättning? Begränsade. Men hur begränsade? Och vilken hänsyn får tas till samhällsutvecklingen? Varje anläggningsbeslut ger en bild av historiska behov och historiska lösningar. Dessa skiftar så klart över tid. En fastighet har till exempel på 2000-talet ofta andra behov än den hade på 1...

17 september 2020

Veckans rättsfall – Strategiska köp, ett moment 22 och ett alexanderhugg

MÖD 2016:38 Länge har strategiska markköp riskerat att leda till ett moment 22. Ett hinder inte bara för köpets parter utan också för kommuner och samhället i stort. Hur då? Jo, köp av en del av en fastighet blir ogiltigt om lantmäteriförrättning inte söks inom sex månader från köpet. Enkelt att uppfylla. Regeln syftar till att undvika långvariga avvikelser mellan den civilrättsliga äganderä...

03 september 2020

Veckans rättsfall – Strandägares rätt att uppföra brygga på annans vatten

NJA 1982 s. 653 Har jag som strandägare rätt att uppföra en brygga på annans vatten? Svaret är: det beror på. Även om bestämmelsen i restvattenlagen är relativt tydlig uppkommer ibland tolkningssvårigheter. Veckans rättsfall – NJA 1982 s. 653 – är ett av få tyngre avgöranden på området. Även fast avgörandet är gammalt är frågorna om rätt till vatten ständigt aktuella. I målet prövades ...

19 augusti 2020

Veckans rättsfall – Bundenheten vid åtagande i exploateringsavtal

Mark- och miljööverdomstolen, Svea Hovrätt, mål nr F 7489-18 Mål: F 7489-18 Hur bindande är ett exploateringsavtal? Svaret är: ganska bindande. Exakt hur bindande exploateringsavtalet är beror, som alltid i avtalssammanhang, av hur parterna har valt att fånga ansvar och förpliktelser. Särskilt med exploateringsavtalen är dock att olika rättsfigurer ofta trängs inom samma avtalshelhet....