14 december 2023

Får en samfällighetsförening fira jul? Ett avgörande från hovrätten

Svea hovrätt den 31 januari 2012, mål nr F 5698-11 Det var den tiden på året då mörkret sänker sig över landets gemensamhetsanläggningar. I syfte att sprida ljus och julefrid över den samfällda egendomen beslöt årsstämman att en julgran skulle placeras på den förhoppningsvis strax vita grönytan. Varje år. Friden ville dock inte infinna sig. Någon julgran nämndes nämligen inte i anläggningsbesl...

27 juni 2023

Oklarheter i fastighetsindelningen kan medföra svårigheter

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Oklarheter i fastighetsindelningen kan medföra svårigheter I princip all mark i Sverige är indelad i fastigheter. Många av dessa fastigheter har ny- eller ombildats för mycket länge sedan. Runt om i landet finns det därför gränser och rättigheter som genom ett äldre beslut fortfarande gäller. Alla dessa g...

01 juni 2023

Fast eller lös egendom, har det någon betydelse?

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Fast eller lös egendom, har det någon betydelse? Juristen har ordet: I svensk rätt gör vi skillnad på fast och lös egendom. Den fasta egendomen följer fastigheten, den lösa gör det inte. Men hur dras gränsen mellan de två egendomsslagen? Och vilken betydelse har det? Enligt jordabalken är fast egendom jo...

04 maj 2023

Skyddsavstånd – har du koll?

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Skyddsavstånd – har du koll? Juristen har ordet: Hästverksamheter som stall, hästhagar, paddock kan innebära ett flertal olägenheter för omgivningen såsom buller, lukt och spridning av allergener. Sådana olägenheter och hälsorisker ska beaktas vid planläggning och bygglovsärenden. En vanlig fråga vi...

20 april 2023

Ladd, om folket själv får välja

Vesterlins skriver löpande krönikor, nu senast i tidningen Stadsbyggnad och då om Ladd, om folket själv får välja Det som gör fastighetsrätten så intressant är att den är relevant. Den fyller en uppenbar funktion i samhället. Var fokus ligger skiftar dock från tid till annan. I dag ska det vara ladd, där är politiken, marknaden och fastighetsägarna eniga. Ladd då i bemärkelsen av tillgång t...

05 april 2023

Ledningsrätten över din fastighet, gäller den verkligen?

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Ledningsrätten över din fastighet, gäller den verkligen? Juristen har ordet: För en tid sedan kom två domar som borde oroa Sveriges lednings­ägare. De slår nämligen fast att ledningsrätt i vissa fall inte gäller, trots att lantmäterimyndigheten har fattat ett korrekt beslut och en ledning har utförts. De...

15 mars 2023

Avtalsmallar – bra eller dåligt?

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Avtalsmallar – bra eller dåligt? Juristen har ordet: För den som avser att upplåta sin fastighet med rättighet ligger det nära till hands att använda avtalsmallar. På marknaden finns det ett flertal aktörer som erbjuder färdiga avtalsmallar för en viss ersättning eller till och med helt gratis. Jag får ib...

09 februari 2023

Rättskraften hos en tomtplatsavgränsning

Mark- och miljööverdomstolen den 26 januari 2023 mål nr M 3300-22 Samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun beslutade år 2021 att ge en fastighetsägare dispens från strandskyddet för nybyggnation av ett fritidshus, en sjöstuga och en brygga. I beslutet angavs att åtgärden skulle utföras inom den tomtplats som hade beslutats vid en tidigare dispens år 2002. Den äldre tomtplatsavgränsningen,...

08 februari 2023

Fastighetsgränser i dag och under antiken

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Fastighetsgränser i dag och under antiken Hur äganderätten till jord och vatten ska avgränsas är en fråga som varje rättsordning måste ta ställning till. Någon helt naturlig gräns finns sällan. Var lös egendom – som exempelvis en häst – börjar och slutar råder det ingen tvekan om. För fast egendom gäller ...

10 januari 2023

Ledningsrätt i jordbruksmark

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Ledningsrätt i jordbruksmark Juristen har ordet: Den som behöver nyttja utrymme inom någon annans fastighet för att där anlägga och bibehålla en ledning kan i vissa fall få ledningsrätt. Men vad krävs för att ledningsrätt ska få upplåtas? Och vad händer om ledningen inte byggs ut enligt upplåtelsen? Samh...

15 december 2022

Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller? Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av a...

01 december 2022

Inlösen av fastighet enligt PBL

Mark- och miljööverdomstolen den 22 november 2022 mål nr F 4573-21 En kommun kan under vissa förutsättningar lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen i samband med att en detaljplan genomförs. Ofta avser kommunens förvärv mark som är utlagd som allmän plats och som kommunen ska vara huvudman för, 6 kap. 13 § PBL. Men kommunen har genom en bestämmelse i 6 kap. 15 § PBL också möjlighet att...

09 november 2022

Bevattning, dränering och fastighetssamverkan

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Bevattning, dränering och fastighetssamverkan. Vatten är som bekant flytande och reagerar inte på fastighetsgränser. Av den anledningen kan åtgärder som innefattar vatten, till exempel utförande av anläggningar för dränering eller bevattning, behöva ske genom någon form av fastighetssamverkan. Lagstiftnin...

04 oktober 2022

"Ta kunskapsmässig kontroll över era fastigheter"

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om ”Ta kunskapsmässig kontroll över era fastigheter”. På Vesterlins jobbar vi med fastighetsrätten i alla dess former. Överklaganden av myndighetsbeslut, fastighetsrättsliga tvister, allmän rådgivning… you name it! Förvånansvärt ofta möter jag fastighetsägare som sätter ett stort värde på sina fastigheter, s...

24 augusti 2022

Gustav Vasa och äganderätten

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Gustav Vasa och äganderätten. Juristen har ordet: Vissa saker är så invanda att man tar dem för givna. Som att Sveriges markareal är indelad i fastigheter och att varje fastighet har en ägare. Men det har inte alltid varit så. Det fanns en tid när stora markområden saknade ägare i juridisk bemärkelse. Den...

28 juni 2022

Undantag från bygglovsplikt för ekonomibyggnader

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Undantag från bygglovsplikt för ekonomibyggnader. Juristen har ordet: Enligt 9 kap. 3 § plan och bygglagen (PBL) krävs inte bygglov för en ekonomibyggnad avsedd för bland annat skogsbruk om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Även åtgärder som innebär att dessa byggnader ...

16 juni 2022

MÖD godtar laddinfrastruktur

Mark- och miljööverdomstolen den 8 juni 2022 mål nr F 5327-21 I landets tusentals radhusområden funderar samfällighetsföreningar på detta med laddplatser. Företeelsen har inom loppet av några år gått från obskyr subkultur till generellt efterfrågad, och av allt att döma är snart laddboxen en lika självklar gadget i hemmet som bredbandsroutern. En fråga för en samfällighetsförening som överväg...

02 juni 2022

Servitut i dag och i går

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Servitut i dag och i går. Juristen har ordet: Den som ska göra en markanknuten investering – kanske utföra en dyr eller strategiskt viktig anläggning – vill gärna äga marken där investeringen görs. Men om det inte går? Vilken skillnad är det om investeringen görs på annan mark med stöd av ett servitut? I...

19 maj 2022

Fastighetsbildning kan döda effekten av en tomtplatsavgränsning

Mark- och miljööverdomstolen den 11 maj 2022 mål nr M 12805-20 Mark- och miljööverdomstolen den 11 maj 2022 mål nr M 13932-20 Om tomtplatsbestämning Beslut om tomtplatsbestämning, även kallad tomtplatsavgränsning, kan fattas i samband med prövning av en strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 f § andra stycket miljöbalken. Beslutet anger i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt elle...

04 maj 2022

Kombinationsfastigheter och strandskydd

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Kombinationsfastigheter och strandskydd Juristen har ordet: Före 1991 fick man inte blanda. Den som ville bilda en bostadsfastighet fick göra det, det vill säga bilda en fastighet med just så mycket mark som behövdes för bostadsfunktionen. Den som till bostaden ville lägga mark för mindre djurhållning ell...

07 april 2022

Lantmäteriets förslag om stämpelskatt vid fastighetsbildning

Så är den äntligen här, Lantmäteriets rapport om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning. För dem som har glömt bakgrunden handlar det, något förenklat, om att regeringen vill hindra den som har förvärvat fast egendom från att använda sig av fastighetsbildning i syfte att undvika eller begränsa stämpelskatten. I dag ligger landet öppet och förvärvaren kan i flera fall ...

06 april 2022

Det gäller vid ny- och ombildning av jordbruksfastigheter

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Det gäller vid ny- och ombildning av jordbruksfastigheter För att en fastighet ska kunna ny- eller ombildas krävs normalt ansökan om fastighetsbildning hos Lantmäteriet. En fastighet kan nybildas genom fastighetsbildningsåtgärderna avstyckning, sammanläggning och klyvning medan ombildning av fastighet s...

25 mars 2022

Strandskydd och kombinerade bostadsfastigheter

HD Ö 3738-21 MÖD 2021-12-13, F 12559-20 Fastighetsbildning är förknippad med vissa begränsningar. Lantmäterimyndigheten ska till exempel enligt 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (FBL) se till att varje fastighet som ny- eller ombildas blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Prövningen ska utgå från vad sökanden har yrkat på. Har sökanden yrkat på att en bostadsfastighet ska bildas så avse...

15 mars 2022

Regalrätten till bärande träd

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Regalrätten till bärande träd Motsättningar mellan enskilda och allmänna intressen avseende skogsbruket är ingen ny företeelse. Ända sedan Sveriges första nedtecknade lagstiftningar – landskapslagarna – har skog varit föremål för särskilt skydd med anledning av dess ekonomiska värde såväl som dess värde i...

10 mars 2022

Samfällighetsföreningar – dags att se över er momshantering

Skatteverket anser i ett nytt ställningstagande från mitten av februari 2022 att en samfällighetsförening ska redovisa moms även på ersättningar för varor och tjänster som föreningen tillhandahåller sina egna medlemmar. Det här innebär en kraftig omsvängning mot vad som gällt tidigare. I Sverige finns ca 45 000 samfällighetsföreningar. Skatteverkets ställningstagande kan få stora konsvenser för...

27 januari 2022

”Vindskivan”- en satsbräda mot stärkt egendomsskydd?

Mål: T 1858-21 En av de mest intressanta paragraferna i plan- och bygglagen (PBL) är tveklöst 2 kap 9 §, ibland kallad olägenhetsparagrafen. Paragrafen ska tillämpas vid såväl planläggning som i alla bygglovsbeslut och den stadgar att: ”Planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte sk...

20 december 2021

Tomträtten på Lindholmen

I det senaste numret av Samhällsbyggaren går det nu att läsa Vesterlins krönika – Tomträtten på Lindholmen. HD har i sitt avgörande T 6866-20, från 2021-09-09, klargjort enligt vilka bestämmelser en tomträttshavare ska ersättas när den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas genom fastighetsreglering som vidtas i plangenomförande syfte. Frågan kan verka banal. Hur nyttjanderätter ska er...

09 december 2021

Planenlig fastighet – vad är det?

Mål: P 6381-19 Inledning För att få bygglov inom detaljplanelagt område krävs normalt att det man vill göra inte strider mot planen. Som bekant finns det därutöver utrymme för planavvikelser om dessa är små och inte motverkar planens syfte. Utöver att själva åtgärden ska överensstämma med detaljplanen krävs också att den byggnad och den fastighet som åtgärden avser är planenliga, d.v.s. att ...

26 november 2021

HD accepterar ledningsrätt i byggnader

Mål nr T 640-19 Så kom det då äntligen, HD:s avgörande i fråga om ledningsrätt för befintliga basstationer för telekommunikation med tillhörande anordningar i ett antal byggnader i Luleå. Ledningsrätt accepteras. Effekterna av domen kommer att bli betydande för Sveriges fastighetsägare. Men bygger HD:s dom möjligen på ett förbiseende? Väntan har varit lång på HD:s avgörande i fråga om led...

23 november 2021

När får brukningsvärd jordbruksmark bebyggas?

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om När får brukningsvärd jordbruksmark bebyggas? Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som är att vänta finns ett stort intresse av att exploatera våra jordbruk...

01 november 2021

Lantmäteriet och skatten – nya regler

Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Lantmäteriet och skatten – nya regler. Staten vill stänga möjligheten att genomföra så kallade skatteförrättningar. Lantmäteriet har därför fått i uppdrag att föreslå regler för hur stämpelskatt ska kunna tas ut vid fastighetsreglering och klyvning. Frågan utreddes senast 2017 men resulterade då inte i ...

28 oktober 2021

Tomträtt på Lindholmen

Mål nr T6866-20 Tomträtt är en särskild rättsfigur – i grunden en nyttjanderätt men med ambitionen att fungera i princip som en fastighet. Det skapar ambivalens. Tomträtten vet därför ibland inte vilken fot den ska stå på i juridiska frågor. Ska den agera som sina syskon nyttjanderätterna? Eller ska den följa sitt särdrag och – lite förmätet kan tyckas – bete sig som vore den en riktig fast...

14 oktober 2021

HD om exploateringsavtal och medgivanden

Högsta domstolen den 8 oktober 2021 i mål nr T 3781-20 Bakgrund En exploatör ingick 2006 ett exploateringsavtal med Haparanda kommun. I avtalet åtog sig exploatören att utföra vissa anläggningar samt överföra mark till en kommunal fastighet genom fastighetsreglering eller, om fastighetsregleringen inte beviljades, överlåta marken till kommunen genom köp. Ersättningen för mark och anläggningar...

30 september 2021

Fastighetsägares ansvar för skada på grannfastighet p.g.a. passivitet

HD den 21 juni 2021 mål nr T 3372-20 Fastighetsägare ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen. Den till synes anspråkslösa regeln är navet i grannelagsrätten. Den fastighetsägare som avser att vidta en åtgärd som kan skada en grannfastighet bör alltså noga överväga om åtgärden bryter mot regeln; är den åtgärd jag avser att vidta tillräckligt hänsynsfull? En ...

16 september 2021

Strandskydd och förfallna byggnader, vad gäller

MÖD 2021-02-09 i mål nrM 9926-20 MÖD 2016-02-19 i mål nrM 9926-20 Strandskydd gäller vid Sveriges hav, insjöar och vattendrag. Syftet med lagstiftningen är att långsiktigt dels trygga allemansrättslig tillgång till stränder, dels bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet kan därmed sägas skydda två strandtyper; den härliga där vi vill rekreera oss,...

01 september 2021

Är Estrids hus fast eller lös egendom?

HD:s dom den 8 april 2021 i mål nr T 637-20 Huruvida viss egendom är fast eller lös, d.v.s. om den hör till en fastighet eller inte, är ibland närmast självklart. Men inte alltid. Estrids hus till exempel, var det fast eller lös egendom? Huruvida viss egendom, till exempel Estrids hus, är fast eller lös avgörs av reglerna i 2 kap. 1-4 §§ Jordabalken. Enligt huvudregeln i 2 kap. 1 § 1 st J...

16 augusti 2021

Hur länge kan kommunen använda detaljplanekravet som skäl att neka förhandsbesked?

MÖD mål nr P 10512-19 Det händer emellanåt att en privat markägare är ivrigare än kommunen när det gäller bebyggande av en privat tomt. Det enskilda intresset av markutveckling kan vara starkt, men det allmänna intresset förhållandevis begränsat. Om nu en markägare vill bebygga sin oplanlagda tomt och söker förhandsbesked- hur länge kan kommunen hävda att lämplighetsfrågan först ska avgöras ...

03 juni 2021

Förutsättningarna för omprövning av gemensamhetsanläggning

MÖD mål nr F 12050-19 För att få ompröva en befintlig gemensamhetsanläggning krävs att något av rekvisiten i 35 § AL är uppfyllt; ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på gemensamhetsanläggningen, att det beslutats om en omprövningsrätt efter viss tid och att denna tid löpt ut eller att det i annat fall framkommit ett klart behov av omprövning. Skälet till de högt ställda kraven för o...

20 maj 2021

Fastigheten med två tomter

Mark- och miljööverdomstolen mål nr P 523-20. Det här rättsfallet handlar om ett trädgårdsförråd i hjärtat av Torekov. Kommunen, länsstyrelsen och MMD var sinsemellan oeniga huruvida bygglov kunde beviljas och ärendet vandrade under många års tid både upp och ner i instanserna. När MÖD väl klev in i matchen kom ärendet framförallt att handla om begreppet tomt och om en fastighet kan bestå av ...

22 april 2021

Lantmäteriförrättning, planenlighet och vilandeförklaring – del 2

Veckans rättsfall belyser det faktum att en fastighetsbildningsåtgärd ska stämma överens med den detaljplan som gäller vid beslutstillfället och att möjligheten till vilandeförklaring inte är ett verktyg för att hindra en planenlig åtgärd. I målet ville den ena parten genomföra fastighetsreglering i enlighet med en gällande detaljplan (stadsplan) medan den andre motsatte sig detta och yrkade at...

25 mars 2021

Avregistrering av gemensamhetsanläggning

Kammarrätten i Jönköpings dom den 13 oktober 2020 i mål nr 3793-19 Frågan i målet är när ett anläggningsbeslut upphör att gälla på grund av att gemensamhetsanläggningen inte utförts i rätt tid. Att en gemensamhetsanläggning riskerar att gå upp i rök om den anläggning den avser inte är utförd i tid är bekant. Exakt var gränsen går för när något anses utfört eller inte är aningen mer diffust. ...

11 mars 2021

”Vindskivan”- en cliffhanger

Mark- och miljööverdomstolen mål nr P 447-20 En av de mest intressanta paragraferna i PBL är tveklöst 2 kap 9 §. Paragrafen ska tillämpas vid såväl planläggning som i alla bygglovsbeslut och den stadgar att ”Planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användni...

25 februari 2021

Stämpelskatt vid lantmäteriförrättning – här kommer det

Det förekommer att fastighetsreglering och klyvning används för att undvika stämpelskatt. Det sker genom att parterna istället för att köpa egendomen och söka lagfart på köpet flyttar den till en mottagarfastighet (genom förrättningsåtgärden fastighetsreglering) eller placerar den i en nybildad klyvningslott (genom förrättningsåtgärden klyvning). Det innebär att stämpelskatt i vissa fall i prin...

28 januari 2021

Strandskydd – Ny praxis i fråga om intresseavvägningen

Generellt strandskydd gäller inom 100 meter från stranden. Huruvida åtgärder får vidtas inom detta område beror av om dispens kan lämnas. Sådan dispens kan lämnas om villkoren i 7 kap. 18 c - d §§ MB är uppfyllda. I praxis har möjligheterna att lämna dispens tidigare begränsats till de där uppräknade förutsättningarna, men ny praxis öppnar för en bredare avvägning. Den nya möjligheten har begrä...

11 december 2020

Omfattning av gemensamhetsanläggning i byggnad – fråga om ytskikt och tätskikt

Gränser i höjdled behöver många gånger vara täta – såväl fysiskt som rättsligt. Hur gediget det fysiska tätskiktet än är konstruerat så kommer det förr eller senare att behöva underhållas och kanske ersättas och då, om inte förr, kommer tätheten i den rättsliga regleringen att ställas på prov. Vem ansvarar för vad och vilka befogenheter har var och en av grannarna? Veckans rättsfall belyser s...

26 november 2020

Avvikelse från detaljplan

HD mål nr Ö 435-20 Målet avser förutsättningarna för att meddela bygglov för teletorn och teknikbod inom detaljplanelagt område på mark som enligt detaljplanen inte ska bebyggas. Prövning avser om bygglov ändå kan lämnas genom tillämpning av 9 kap. 31 b eller c §§ PBL. Bestämmelserna innehåller både gammalt och ”nytt”. Det nya, reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2015, innebär utökade mö...

02 november 2020

3D-fastighetsbildning och finansieringsvillkoret

Växjö tingsrätt mål nr F 6049-19 Vid ny- eller ombildning av 3D-fastigheter som omfattar ännu inte uppförda anläggningar krävs att det så kallade finansieringsvillkoret är uppfyllt. Finansieringsvillkoret utgör en spärr mot sådan fastighetsbildning om den inte är nödvändig för att för att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen. Kravet har funnits med sedan tillkomsten av 3D-...

15 oktober 2020

Tolkning av formkrav och svävarvillkor vid fastighetsköp

Mål T 2126-19 Vandrarhemmet i Lycksele Ett fastighetsköp är för sin giltighet beroende av att formkravet är uppfyllt samt att återgångsvillkor inte avser för lång tid. I HDs avgörande i Vandrarhemmet i Lycksele möter domstolens objektiva bedömning av reglerna för formkrav och återgångsvillkor parternas subjektiva och något yviga avsikt. En intressant fråga som ger intressanta svar. Uppr...

05 oktober 2020

Gemensamhets­anläggningar och samhällsutvecklingen

NJA 2015 s. 939 Vilka förutsättningar har en samfällighetsförening att utveckla verksamheten utan ny förrättning? Begränsade. Men hur begränsade? Och vilken hänsyn får tas till samhällsutvecklingen? Varje anläggningsbeslut ger en bild av historiska behov och historiska lösningar. Dessa skiftar så klart över tid. En fastighet har till exempel på 2000-talet ofta andra behov än den hade på 1900-...

17 september 2020

Veckans rättsfall – Strategiska köp, ett moment 22 och ett alexanderhugg

MÖD 2016:38 Länge har strategiska markköp riskerat att leda till ett moment 22. Ett hinder inte bara för köpets parter utan också för kommuner och samhället i stort. Hur då? Jo, köp av en del av en fastighet blir ogiltigt om lantmäteriförrättning inte söks inom sex månader från köpet. Enkelt att uppfylla. Regeln syftar till att undvika långvariga avvikelser mellan den civilrättsliga äganderätt...

03 september 2020

Veckans rättsfall – Strandägares rätt att uppföra brygga på annans vatten

NJA 1982 s. 653 Har jag som strandägare rätt att uppföra en brygga på annans vatten? Svaret är: det beror på. Även om bestämmelsen i restvattenlagen är relativt tydlig uppkommer ibland tolkningssvårigheter. Veckans rättsfall – NJA 1982 s. 653 – är ett av få tyngre avgöranden på området. Även fast avgörandet är gammalt är frågorna om rätt till vatten ständigt aktuella. I målet prövades omfat...

19 augusti 2020

Veckans rättsfall – Bundenheten vid åtagande i exploateringsavtal

Mark- och miljööverdomstolen, Svea Hovrätt, mål nr F 7489-18 Mål: F 7489-18 Hur bindande är ett exploateringsavtal? Svaret är: ganska bindande. Exakt hur bindande exploateringsavtalet är beror, som alltid i avtalssammanhang, av hur parterna har valt att fånga ansvar och förpliktelser. Särskilt med exploateringsavtalen är dock att olika rättsfigurer ofta trängs inom samma avtalshelhet. Det g...