Ansökan om klyvning görs skriftligen hos den lantmäterimyndighet som ansvarar för fastighetsbildningen där den aktuella fastigheten är belägen. Det finns i dag 39 kommunala lantmäterimyndigheter och en statlig. Under pågående förrättning kan ansökan också ske muntligen vid förrättningssammanträde. En sådan utökning av en pågående förrättningen ska godtas av lantmäterimyndigheten om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.

Klyvning är en privaträttslig angelägenhet. Lantmäterimyndigheten bedriver alltså ingen uppsökande verksamhet i fråga om fastigheter som är lämpliga att klyva och initierar inte själva förrättningar. Lantmäterimyndigheten har dock möjlighet att utöka pågående förrättningar, men då bara i vissa begränsade frågor. Det är alltså upp till fastighetens ägare att själv begära förrättning. Nyttjanderättshavare kan inte initiera klyvning.

Genom klyvning bryts ett oönskat samägande. Hur klyvningen ska ske är beroende av vad delägarna yrkar på och vad lantmätaren anser blir en lämplig uppdelning.

I ansökan ska sökanden ange den åtgärd som denne önskar genomförd. Ansökan ska undertecknas eller skrivas under med en elektronisk underskrift av sökanden eller sökandens ombud. Notera att det, till skillnad från exempelvis avstyckning, sammanläggning eller fastighetsreglering, avseende klyvning inte krävs processgemenskap i fråga om att initiera en lantmäteriförrättning – det räcker att en av flera delägare i en fastighet ansöker.

Sökanden ska vidare ange vissa uppgifter som personnummer eller organisationsnummer, adress, telefonnummer, e-postadress och andra förhållanden som är av betydelse för delgivning med denne. Motsvarande information ska också lämnas för ställföreträdare, ombud och enskilda som i egenskap av fastighetsägare eller rättighetshavare kan beröras av ansökan.

Till ansökan ska sökanden bifoga de handlingar som denne har och som är av betydelse för saken. Handlingarna ska ges in i original eller i form av en bestyrkt kopia. Ansökan kan lämpligen innehålla en karta som visar önskad klyvning ska genomföras samt i övrigt tydliga yrkanden. Det är värt att notera att mer komplicerade klyvningar ofta är en iterativ process där ansökan kan behöva justeras över tid i takt med att utredningen drivs längre, motpartens yrkanden klarnar och den egna ansökan kan anpassas efter lantmätarens bedömningar. Lantmäterimyndigheten är en förvaltningsmyndighet och har som sådan skyldighet att ge dig visst stöd, men vid tvångsvisa klyvningar kan det vara särskilt känsligt för myndigheten att ge råd eftersom myndigheten måste hålla på sin opartiskhet inför beslutet. Det är dock viktigt att du lyssnar till hur lantmätaren argumenterar i fråga om lämpligheten av olika lösningar för att bättre kunna anpassa dina yrkanden.

Ansökan bör innehålla nödvändiga behörighetshandlingar. Har du ett ombud i förrättningen bifogas lämpligen en skriftlig fullmakt. Bygger förrättningen på ett förvärv bör fångeshandlingen bifogas redan i ansökan.

Ställs förrättning in svarar normalt sökanden för förrättningskostnaderna. D.v.s. om du ansöker om klyvning som senare visar sig inte kan genomföras så som du har begärt och du inte heller kan justera din talan så att hindren kan undanröjas får du betala de upplupna förrättningskostnaderna. Det kan därför finnas anledning att flera delägare gör en gemensam ansökan. Genomförs förrättningen enligt ansökan fördelas förrättningskostnaderna normalt efter vad som är skäligt.