Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Undantag från bygglovsplikt för ekonomibyggnader.

Juristen har ordet: Enligt 9 kap. 3 § plan och bygglagen (PBL) krävs inte bygglov för en ekonomibyggnad avsedd för bland annat skogsbruk om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Även åtgärder som innebär att dessa byggnader byggs till är undantagna från bygglov. För den skogsbrukare som är i färd med att nyttja sommarledigheten för att uppföra en ekonomibyggnad till sin verksamhet och som lutandes på den nyss nämnda bestämmelsen inte ansöker om bygglov för åtgärden gäller det dock att vara vaksam.

Först och främst bör det noteras att undantaget endast gäller utanför detaljplanerat område. Omfattas området av detaljplan krävs bygglov. Detsamma gäller om kommunen i områdesbestämmelser bestämt att bygglov krävs för ekonomibyggnader. Kommunen måste visa att det finns särskilda skäl för att kunna besluta om en områdesbestämmelse av detta slag. I förarbetena har som exempel på sådana särskilda skäl angetts att området är känsligt med hänsyn till landskapsbilden eller bebyggelsen karaktär*.

När den byggfärdige konstaterat att området varken berörs av detaljplan eller områdesbestämmelser uppkommer nästa fråga. Är byggnaden en bygglovsbefriad ekonomibyggnad? Begreppet ekonomibyggnad finns inte definierat i plan- och bygglagen varför tolkningsproblem kan uppstå. I förarbetena sägs följande om ekonomibyggnader: ”…byggnader, som äro omedelbart avsedda för ifrågavarande näringar, och sålunda icke omfatta sådana anläggningar som mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus, vilka ej direkt erfordras för jordbruket, fisket eller skogsskötseln utan med hänsyn till sin storlek och övriga omständigheter mera äro att anse såsom självständiga företag”.

Byggnaden ska alltså vara till för den skogsbruksnäring som bedrivs på fastigheten och inte utgöra ett självständigt företag**. Är verksamheten som ska bedrivas i byggnaden självständig krävs bygglov. Här, och även i bedömningen om byggnationen uppförs för skogsbruk, görs normalt en helhetsbedömning där hänsyn bland annat kan tas till faktorer såsom byggnadens utformning och standard samt omfattningen av den verksamhet som kommer bedrivas i byggnaden.

Inte heller när den byggfärdige har konstaterat att byggnaden är att räkna som en ekonomibyggnad är det fritt fram att ta det första spadtaget. Ekonomibyggnaden måste nämligen uppfylla de krav i plan­ och bygglagstiftningen som gäller för ekonomibyggnader. Ett exempel på ett sådant krav är att byggnaden inte får lokaliseras, placeras eller utformas på ett sådant sätt att det innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap. 9 § PBL). Följer inte ekonomibyggnaden kraven i plan och bygglagstiftningen kan tillsynsmyndigheten ingripa.

En till synes enkel bestämmelse visade sig medföra fler bedömningar än vad den glade byggherren först hade trott. För att undvika onödiga byggkostnader samt kostnader för myndighetsprocesser och eventuella rättsprocesser är det viktigt att på ett tidigt stadium utreda om den åtgärd som planeras verkligen är bygglovsfri och lagenlig.

* Prop. 1985/86:1 sid. 703.
** Se MÖD 2016-11-09 mål nr P 2273-16.