05 april 2023

Ledningsrätten över din fastighet, gäller den verkligen?


05 april 2023

Ledningsrätten över din fastighet, gäller den verkligen?


Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Ledningsrätten över din fastighet, gäller den verkligen?


Juristen har ordet: För en tid sedan kom två domar som borde oroa Sveriges lednings­ägare. De slår nämligen fast att ledningsrätt i vissa fall inte gäller, trots att lantmäterimyndigheten har fattat ett korrekt beslut och en ledning har utförts.

Den som vill nyttja annans mark för att där anlägga och bibehålla en ledning kan ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. Om samtliga villkor i ledningsrättslagen är uppfyllda, eller om parterna kommer överens, ska lantmäterimyndigheten fatta ledningsbeslut. Då uppkommer ledningsrätt.

Avser beslutet en ledning som ännu inte finns ska myndigheten besluta om en utförandetid. Om ledningen inte utförs inom den beslutade tiden förfaller ledningsrätten. Varför, kan man undra? En orsak är att ledningsägare inte ska söla med anläggningsarbeten till men för markägaren. En annan är att en outförd ledning är ett tecken på att ledningen inte behövs och därmed inte är skyddsvärd.

I ett av de aktuella målen hade ledningsrätt upplåtits för en kommunal va-ledning. Ledningarna skulle utföras inom två år. Kommunen utförde relativt snart 4 500 meter av det beslutade ledningsnätet, men inte de sista 450 metrarna. Orsaken var att arbetena i den delen skulle samordnas med utförandet av en gång- och cykelväg. Den drog ut på tiden och kommunen missade tvåårsfristen. Hade ledningsbeslutet fallit? Ja, i fråga om de 450 metrarna råder ingen tvekan, de var inte utförda i tid. Men hade också resten av beslutet fallit, dvs. de utförda 4,5 kilometrarna?

En fastighetsägare begärde att hans fastighet skulle befrias från ledningsrätten i fastighetsregistret. Kommunen bestred detta. Förvaltningsrätten, som prövade frågan, bad Lantmäteriet att yttra sig. Lantmäteriet hävdade att beslutet hade fallit i sin helhet. Det motiverades dels med att en annan tolkning skulle strida mot lagens ordalydelse, dels att analogier – jämförelser – i detta oklara fall ska göras med anläggningslagen.

Lantmäteriets resonemang kan ifrågasättas. Ordalydelsen kan tolkas åt båda hållen. Men framför allt, att jämföra ledningsrättslagen med anläggningslagen är att jämföra ett äpple med en avokado. Låt mig förklara varför.

Om en gemensamhetsanläggning inte utförs på det sätt som lantmätaren har beslutat så faller hela beslutet. Det är nödvändigt, eftersom en gemensamhetsanläggning ska tillhandahålla en komplett anläggning. En gemensamhetsanläggning kan inte avse bara delar av en va-anläggning om alla delar krävs för att tillgodose funktion. Vidare svarar delägarna gemensamt för att bygga ut och förvalta en gemensam va-anläggning. Fastighetsägarna delar alltså en intressegemenskap i både tekniskt och ekonomiskt hänseende. Den absoluta motsatsen gäller för ledningsbeslut. Något krav på ett komplett system finns inte. Tvärtom, ledningsrätt kan upplåtas för en del, som en pump i en va-ledning. Vidare har fastighetsägarna inget intresse av att ledningen byggs ut, bara ledningsägaren. Slutligen strider Lantmäteriets tolkning mot lagstiftarens syfte med bestämmelsen.

Men har allt detta någon betydelse? Ja, mycket stor.

Det kan antas att flera ledningar inte har byggts ut i sin helhet. Besluten har då fallit och ledningarna är oskyddade. Men ännu fler ledningar har byggts ut, men byggt på fel plats. Är felet stort nog gäller inte heller dessa ledningsrätter. Det är där som vi har den stora effekten, för de fallen är många.

Pandoras ask är öppen. Frågan är hur många ledningsrätter som hinner avregistreras innan en domstol tryckt dit locket igen.