Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?
Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av att exploatera tillgänglig mark däribland hela eller delar av skogsbruksfastigheter. Sett till dess betydelse för landets ekonomi och sysselsättning är skogsnäringen en av landets mest betydelsefulla näringar. Det finns därför ett statligt intresse av att slå vakt om skogsbrukets produktionsområden. Ett intresse som ges uttryck i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).
Av 3 kap. 4 § MB framgår att skogsbruket är av nationellt intresse och att skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk. Med uttrycket ”så långt som möjligt” menas att en avvägning ska göras mellan det skyddade intresset och motstående intressen. Hänsyn ska tas till bland annat de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd bestämmelsen ger. Enbart ekonomiska hänsynstagande ska i huvudregel inte räcka för att områdets skyddsintresse ska få äventyras.
Med uttrycket ”påtagligt kan påverka” utesluts bagatellartad påverkan och endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan på intresset eller som tillfälligt kan ha mycket stor negativ påverkan på detta omfattas. Det bör dock noteras att även mindre exploateringsföretag såsom väg- eller ledningsdragningar kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.
I den fysiska planeringen såsom vid detaljplanläggningar ska hänsyn tas till vad som sägs i 3 kap. 4 § MB. När en skogsbruksfastighet är av intresse för bostadsutveckling kan svåra avvägningar mellan intresset av bostadsförsörjning och skogsbruket bli nödvändiga. Avvägningsproblematiken underlättas om den förändrade markanvändningen föregåtts av översiktlig planering exempelvis om det finns stöd för den ändrade markanvändningen i en översiktsplan. Om skogsmark ändå behöver tas i anspråk, bör sådan mark väljas som från skogsproduktionens synpunkt bäst kan undvaras i det aktuella området.
Det är inte enbart ansvariga myndigheter som behöver ta hänsyn till bestämmelsen i 3 kap. 4 § MB utan även exploatören eller blivande exploatör. För den som exploaterar eller förvärvar del av eller en hel skogsbruksfastighet som omfattar skogsmark av betydelse för skogsnäringen men som inte har sett över 3 kap. 4 § MB kan bestämmelsen leda till kostsamma ändringar eller förhindra tilltänkt exploatering. För att spara såväl tid som pengar finns det således ett intresse för exploatören att i ett tidigt skede se över hur den tilltänkta exploateringen förhåller sig till 3 kap. 4 § MB.