1. Kan ledningsrätt upplåstas på och i en byggnad?
2. Ja, att ledningsrätt kan upplåtas i fastighetstillbehör framgår av förarbetena till ledningsrättslagen. Det finns således inga principiella hinder mot att upplåta ledningsrätt på eller i byggnader. Huruvida det kan ske i det enskilda fallet beror i hög grad av utfallet av den prövnig som ska göras enligt 6 § ledningsrättslagen.
3. Under vilka förutsättningar kan ledningsrätt upplåtas på och i byggnader för anordningar som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät?
4. Ledningsrätt får upplåtas i en byggnad om den klarar behovs- och lämplighetsprövningen enligt 6 § ledningsrättslagen. Om den byggnad som upplåtelsen avser är detaljplanelagd måste upplåtelse som huvudregel vidare vara planenlig.
5. Ska vid ledningsrättsupplåtelse hänsyn tas till att ledningen redan är utförd?
6. Om ledningen har utförts med stöd av en myndighets beslut, exempelvis linjekoncession för elnät, så har det betydelse för lantmäterimyndighetens prövning. Det tidigare beslutet har positiv rättskraft vilket innebär att det som redan har avgjorts inte kan prövas på nytt av lantmäterimyndigheten.Om ledningarna har utförts med stöd av ett avtal talar det typiskt sett för att båda parter vid tiden för avtalet ansåg att det var lämpligt att placera ledningarna på̊ den aktuella platsen. Det kan få viss betydelse för bedömningen av om placeringen är lämplig också̊ vid upplåtelse av ledningsrätt.Om ledningarna utgör en integrerad del i en större helhet ska hänsyn tas till de kostnader som uppkommer om ett nytt läge kräver anpassas i andra delar av nätet. Det gäller i vart fall om ledningarna har tillkommit genom en överenskommelse parterna emellan.
7. Hur varaktigt behöver ledningsägarens behov vara för att ledningsrätt ska få upplåtas?
8. Frågan om varaktighet behandlas inom ramen för den lämplighetsprövning som ska ske enligt 6 § ledningsrättslagen. En ledningsrättsupplåtelse är i regel inte lämplig om sökandens behov av åtgärden kan förutses kvarstå̊ enbart under tre–fyra år.
9.  Kan ledningsrätt upplåtas om fastighetsägaren avser att ändra mark- eller bebyggelseanvändningen på sådant sätt att ledningsrätten skulle utgöra ett hinder? 
10. Frågan får behandlas som en del av den lämplighetsprövning som ska ske enligt 6 § ledningsrättslagen. En ledningsrättsupplåtelse är i regel inte lämplig om fastighetsägaren visar på̊ konkreta omständigheter som talar för att ledningsrätten kan behöva omprövas inom tre–fyra år.
11. Har proportionalitetsprincipen betydelse vid upplåtelse av ledningsrätt?
12. Ja, behovsprövningen i 6 § ledningsrättslagen omfattar en proportionalitetsprövning. 

Bakgrund

Ledningsägaren hade, med stöd av hyresavtal, uppfört och nyttjat basstationer på och i sex byggnader. Fastigheterna där byggnaderna var belägna var detaljplanelagda som kvartersmark. Fastigheterna ägdes dels av en kommun, dels av ett bolag. Ledningsägaren ansökte om ledningsrätt för de befintliga anläggningarna. Fastighetsägarna motsatte sig upplåtelsen. Lantmäteriet beslutade om att upplåta ledningsrätt.

Överprövning

Mark- och miljödomstolen upphävde Lantmäteriets beslut. Mark- och miljööverdomstolen ändrade mark- och miljödomstolens domar och fastställde Lantmäteriets beslut om ledningsrätt.

HD medgav prövningstillstånd i frågan om ledningsrätt skulle upplåtas. Ersättningsfrågan avgjordes slutligt i MÖD, se MÖD:s avgörande 2019-01-10 i mål F 10572-17 och F 10573-17.

Behovs- och lämplighetsprövning

Enligt 6 § ledningsrättslagen ska en behovs- och lämplighetsprövning, till skydd för enskilda och allmänna intressen, göras innan ledningsrätt får upplåtas. Prövningen ska omfatta alla relevanta omständigheter och ta hänsyn till såväl ekonomiska som ideella värden.

Lämplighetsprövningen avser i första hand alternativ för ledningsdragningen eller placering av anordningarna.

Behovsprövningen omfattar en intresseavvägning i form av en bedömning av om upplåtelsen är ändamålsenlig och nödvändig. Det som ska prövas är om olägenheterna med upplåtelsen överväger fördelarna. Bestämmelsen ger uttryck för att proportionalitetsprincipen ska tillämpas.

Ledningsrätt på och i byggnad

Av ledningsrättslagens förarbeten framgår att utrymme kan tas i anspråk på̊ byggnad eller anläggning som utgör tillbehör till en fastighet. Enligt HD är det i tätorter i många fall lämpligast att basstationer uppförs på̊ byggnader. Radioutrustningen placeras då normalt i ett rum i byggnaden och antennerna monteras på byggnadens tak eller fasad.

Betydelsen av att anläggningen var befintlig

En fråga som aktualiseras i målet är vilken betydelse det har att ansökan om ledningsrätt avsåg redan befintliga anordningar. I vissa fall har ledningarnas läge redan bestämts genom en myndighets beslut, exempelvis ett koncessionsbeslut. I andra fall har ledningarnas läge bestämts med beaktande av delens funktion i en större helhet, exempelvis som i fråga om basstationer i ett elektroniskt kommunikationsnät där den övergripande radioplaneringen styr den närmare lokaliseringen. I dessa fall kan omlokalisering av en del av nätet medföra kostnader. Detta ska, enligt HD, beaktas vid prövningen.

HD framhåller att när en anordning utgör en del av ett befintligt fungerande nätverk talar det för att den aktuella placeringen är lämplig. Om fastighetsägaren kan ange konkreta skäl för att placeringen inte är lämplig kan det dock leda till en annan slutsats.

Förekomsten av en civilrättslig upplåtelse

En annan fråga som aktualiseras är betydelsen av att anordningarna hade placerats på̊ var och en av byggnaderna med stöd av hyresavtal. HD framhåller att det typiskt sett talar för att båda parter vid tiden för avtalet ansåg att det var lämpligt att placera anordningen på̊ den aktuella platsen, något som kan få en viss betydelse för bedömningen av om placeringen är lämplig också̊ vid upplåtelse genom ledningsrätt. Hyresavtal har dock en annan karaktär än ledningsrätt. Hyresavtal hindrar inte i och för sig att ledningsrätt upplåts.

Kravet på varaktighet

Ledningsrättsinstitutet är inte avsett eller utformat för att tillgodose kortvariga behov. Något explicit krav på varaktighet finns dock inte. Hänsyn till varaktigheten får i stället tas inom ramen för lämplighetsprövningen. 

HD framhåller att en ledningsrätt i regel inte är lämplig om fastighetsägaren visar på̊ konkreta omständigheter som talar för att ledningsrätten kan behöva omprövas inom överskådlig tid. Om förändringen på̊ grundval av de konkreta omständigheterna kan antas inträffa inom tre–fyra år från beslutet kan det tala mot att upplåtelsen är lämplig. Om sökandens behov av åtgärden kan förutses kvarstå̊ enbart under en motsvarande begränsad tid, dvs. tre–fyra år, kan det också̊ tala mot att ledningsrätt ska upplåtas.

Förhållandet till detaljplan

Inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser får en ledningsrätt inte upplåstas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det krävs inte att ledningen eller anordningen har stöd i planen. Det är tillräckligt att den överensstämmer med de intentioner som ligger bakom planen.

Bedömningen i målet

Anordningarna omfattas av ledningsrättslagen. Sökandens behov av anläggningarna är bestående över tid. Att det är fråga om befintliga anläggningar som har upplåtits med hyresavtal talar för att de är lämpliga. Några alternativa placeringar har inte redovisats och inte heller att byggnaderna kommer att rivas eller förändras inom en så snar framtid att någon av placeringarna på den grunden är olämplig.

HD anser inte att ledningsrätten eller anordningarna motverkar detaljplanens syfte.

Kommunens invändning att ledningsrätten motverkar en ändamålsenlig utveckling överväger enligt HD inte den nytta från allmän synpunkt som ledningsrätten medför.

Ledningsrätt beviljades.

NJA 2013 s. 441, NJA 2013 s. 795, NJA 2018 s. 753