Vesterlins & Co AB

Lantmäterimyndigheten beslöt att upplåta ledningsrätt. Ledningsägaren överklagade lantmäterimyndighetens debiteringsbeslut angående förrättningskostnadernas storlek. Mark- och miljödomstolen beslöt att sätta ned förrättningskostnaden från 170 644 kronor till 56 888 kronor. Staten förpliktigades också att ersätta ledningshavarens rättegångskostnader. Lantmäterimyndigheten överklagade. MÖD beviljade prövningstillstånd i fråga om rättegångskostnaderna.

Ersättning för rättegångskostnader i mål om förrättningskostnader

Av 29 § ledningsrättslagen följer att bestämmelserna i 16–18 kap. fastighetsbildningslagen om rättegången i fastighetsbildningsmål ska tillämpas vid prövningen i domstol. Enligt 16 kap. 14 a § fastighetsbildningslagen kan domstolen tillerkänna en sakägare som vinner ett mål om prövning av ett beslut om debitering av förrättningskostnader ersättning för rättegångskostnad, om det finns synnerliga skäl. Frågan i målet var om det förelåg sådana synnerliga skäl.

Begreppet synnerliga skäl

Enligt förarbetena till 16 kap. 14 a § fastighetsbildningslagen är uttrycket "synnerliga skäl" avsett att ha samma innebörd som i 14 § fjärde stycket fastighetsbildningslagen, där skyldigheten för företrädare för allmänt intresse att i vissa fall stå för sakägares rättegångskostnad i fastighetsbildningsmål regleras. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl är det enligt förarbetena till den sistnämnda bestämmelsen en grundförutsättning att den enskilde har haft kostnader som faller utom ramen för vad man normalt kan begära att den enskilde svarar för. Som exempel nämns ersättning till juridiskt eller tekniskt biträde samt utgift för längre resa i samband med inställelse vid förhandling. Kostnaderna ska ha varit nödvändiga för att ta tillvara partens rätt och därutöver måste det av någon speciell anledning framstå som oskäligt att kostnaderna bärs av den enskilde. En situation där ersättning enligt förarbetena kan komma i fråga är när det allmännas representant har fullföljt talan utan att ha objektivt godtagbara skäl för det eller har förfarit oaktsamt under processen.

I rättsfallet NJA 2017 s. 503 har Högsta domstolen uttalat att den aktuella lagstiftningen inte längre kan anses spegla det synsätt på rätten till en rättvis rättegång som vuxit fram under inflytande av bland annat regeringsformen och Europakonventionen, varför även målets juridiska eller tekniska komplexitet och stora betydelse för den enskilde kan utgöra skäl för att tillerkänna denne ersättning för rättegångskostnader. En grundläggande förutsättning är emellertid att kostnaderna är nödvändiga för att den enskilde ska kunna tillvarata sin rätt.

MÖD konstaterade att lantmäterimyndigheten i mycket stor utsträckning hade handlagt frågor som inte omfattades av sökandens yrkanden. Det har gjort det svårt för sökanden att bedöma hur stor del av förrättningskostnaden som överhuvudtaget varit ersättningsgill. MÖD konstaterade att frågan om förrättningskostnadernas storlek varit såväl tekniskt som i viss mån juridiskt komplicerad. Det framstod som uppenbart att det hade stor betydelse för sökanden. Ombudskostnaderna var vidare nödvändiga för att ledningshavaren skulle kunna tillvarata sin rätt.

Ledningshavaren bedömdes ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.