Vesterlins skriver löpande krönikor i Jordbruksaktuellt och Skogsaktuellt, nu senast om När får brukningsvärd jordbruksmark bebyggas?

Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som är att vänta finns ett stort intresse av att exploatera våra jordbruksmarker. Exploatering av jordbruksmark för bostadsbebyggelse utgör dock irreversibla ingrepp. Sådana åtgärder bör därför genomföras först efter noggranna överväganden. I 3 kap. 4 § miljöbalken (MB) har lagstiftaren gett uttryck för hur en avvägning mellan samhällsviktig bebyggelse och bevarandet brukningsvärd jordbruksmark ska göras.

Bestämmelsen slår fast att jordbruk är av nationell betydelse och att brukningsvärd jordbruksmark ska få tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Hur en fastighet är taxerad påverkar inte tillämpningen av bestämmelsen. I praxis har 3 kap. 4 § MB bedömts vara tillämplig på en fastighet som var taxerad som bebyggd småhusenhet, se Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom 2020:10. I målet konstaterade domstolen att fastighetstaxeringen i sig inte innebär någon mer ingående prövning av markens lämplighet för jordbruksproduktionen. Bestämmelsen är därmed tillämplig på alla fastigheter som innefattar brukningsvärd jordbruksmark.

Med brukningsvärd jordbruksmark menas sådan mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämplig för jordbruksproduktion. För att brukningsvärd jord ska kunna exploateras krävs att exploateringen inte kan ske på annan mark och att den är av väsentligt samhällsintresse. Kommunernas översiktsplaner kan ge vägledning i lokaliseringsfrågan. Det är dock viktigt att komma ihåg att en översiktsplan, tillskillnad från områdesbestämmelser och detaljplaner, inte är juridiskt bindande. Om det inte finns något annat tänkbart alternativ än att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk och åtgärden bedöms vara av väsentligt samhällsintresse bör den jordbruksmark som har bäst produktionsförmåga undantas exploateringen.

Till väsentligt samhällsintresse hör bland annat bostadsförsörjningen men även vindkraft har bedömts utgöra ett väsentligt samhällsintresse (se MÖD 2018-​11-09, mål nr P 8280-​17). I praxis har bestämmelsen främst tillämpats på ärenden enligt plan och bygglagen exempelvis vid ansökan om bygglov eller när en detaljplan antas, ändras eller upphävs.

Med beaktande av ovanstående kan vi konstatera att det ställs höga krav för att exploatera brukningsvärd jordbruksmark. Endast i undantagsfall kan alltså brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse. För att undvika långa myndighetsprocesser med negativa beslut som följd bör den som vill bebygga brukningsvärd jordbruksmark således tidigt och noggrant utreda att förutsättningarna i 3 kap. 4 § MB är uppfyllda.