Vesterlins har tagit fram en adventskalender där samtliga intäkter går oavkortat till Stockholms Stadsmission. I vissa luckor döljer sig en fråga och svaren publiceras löpande här på vår hemsida.

5. I Kafkas ”Slottet” utger sig K. för att vara lantmätare. Vilket bemötande får K. av ortsbefolkningen?

Franz Kafkas roman Slottet gavs ut postumt 1926. Romanens huvudperson K. har som ambition att komma till slottet men fastnar i den angränsande byn. Som nödlögn för att komma vidare utger sig K. för att vara lantmätare som kallats till slottet. Dessvärre bekräftas detta från slottet som samtidigt delegerar beställarrollen till ordföranden. Byborna är inledningsvis skeptiska till K., och därefter frågande i då de inte anser att det finns behov av en lantmätare. ”Sin uppfattning om myndigheterna fann K. till en början i hög grad bekräftad hos ordföranden. Denne, en fryntlig, tjock slätrakad man, var sjuk, svårt ansatt av gikt, och tog emot K. i sängen.
– Det är alltså vår herr lantmätare, sade han och ville resa sig upp och hälsa men orkade inte utan sjönk tillbaka i kuddarna, medan han till ursäkt pekade på sina knän. En stillsam kvinna kom och satte fram en stol åt K., hon såg nästan skugglik ut i skymningsljuset från de små fönstren vars förhängen gjorde rummet än dunklare.
– Var så god och sitt, herr lantmätare, sade ordföranden, och låt mig få veta ert ärende.”

Franz Kafka. Slottet. Bakhåll

Det florerar inom lantmätarskrået – likväl som inom alla andra grupper – historier om händelser i forna tider. Med tanke på yrkets karaktär och ålder är det intressanta skeenden av alla de slag. Eftersom historier är just historier, muntligt traderade skeenden, kan det inte garanteras att alla detaljer är korrekt återgivna, bara att de återges på just det här sättet.