I såväl den romerska rätten som i dagens svenska rätt har man haft för avsikt att begränsa de situationer där servitut kan upplåtas. Detta då servitut normalt gäller för evig tid och kan vara relativt begränsande för ägaren till den tjänande fastigheten. Begränsningarna ligger i huvudsak i servitutsrekvisiten, d.v.s. de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en upplåtelse ska ha verkan av servitut.
Ett av rekvisiten i den romerska rätten var vincinitas. Rekvisitet innebar ett krav på att den tjänande och härskande fastigheten skulle ligga i grannskapsförhållande med varandra. Rekvisitet saknar direkt motsvarighet i svensk rätt där det förekommer att den tjänande fastigheten ligger långt från den härskande. Exempel på det är bl.a. kraftledningsservitut där det till en härskande fastighet kan vara knutet ett omfattande och vidsträckt ledningsnät. Ytterligare exempel – om än klart mer begränsat – är det servitut som gäller för en betydande del av Stockholms tunnelbana.
Se även de romerska rekvisiten utilitas fundo och perpetua causa.
Vid sidan av att dessa tre rekvisit anges ofta såsom ett väsentligt, självständigt krav även den regeln, att ett servitut inte fick gå ut på åläggande för den tjänande fastighetens ägare att utföra någon positiv handling. Servitutet fick enbart avse en föreskrift för den tjänande fastighetsägaren att tåla viss annars inte tillåten handling från den härskande fastighetsägarens eller att själv underlåta viss annars tillåten handling. Även detta krav har en motsvarighet i 14 kap. 1 § jordabalken.
Det romerskrättsliga servitutsbegreppet introducerades i svensk rättsvetenskap i mitten av 1600-talet. Redan innan det hade vi dock upplåtelser av servitutskaraktär. Exempelvis kunde man enligt Visby stadslag genom avtal få en mer vidsträckt utsiktsrätt än lagen annars angav, vilket kunde omfatta rätt till fönster mot grannens tomt. I Bjärköarätten behandlas det fall att någon gör sig vägg av annans hus utan dennes medgivande. Exemplen på servitutsliknande upplåtelser i äldre rätt är flera.
Ansökan om fastighetsreglering
Beskrivning vid lantmäteriförrättning
Byggnads- och Brandstadga för rikets städer, 8 maj 1874
Byggnadsstadga för stad och landsbygd av den 20 november 1931
Dagboksblad vid lantmäteriförrättning
Fastighet / Fastighetsbegreppet
Fastighetsbildningsförrättning
Fastighetsindelningsbestämmelser
Fullmakt lantmäteriförrättning
Karta vid lantmäteriförrättning
Lag angående stadsplan och tomtindelning (1907:67)
Lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering
Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
Mindre brygga på annans vatten
Ombud vid lantmäteriförrättning
Plan och bygglagen (1987:10), den äldre
Protokoll vid lantmäteriförrättning
Rättsligt lokaliserade servitut
Sakägarförteckning vid lantmäteriförrättning
Tillträde vid fastighetsöverlåtelse
Tomträtt – väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse
Tomträtt – ändamål och föreskrifter
Tredimensionell fastighetsbildning
Tredimensionellt fastighetsutrymme
Överenskommelse om anläggningsåtgärd
Överenskommelse om fastighetsreglering