Mall servitutsavtal

Nedan bifogas ett exempel på hur ett mycket enkelt servitutsavtal kan utformas. Det är alltid vanskligt att ge generella tips om upplåtelseavtal, eftersom de förutsättningar som ett avtal ska tillämpas på aldrig är just generella. Där är därför med den sedvanliga varningen att inte använda generiska texter utan eftertanke som vi ändå bifogar servitutet. Se det som en utgångspunkt för egna tankar. Några kommentarer till mallen kan förtydliga vissa detaljer.

Att ett avtal rubriceras som ”Servitutsavtal” räcker inte för att det också ska ha verkan av servitut. För det krävs att formkravet för avtalsservitut är uppfyllt samt att avtalet uppfyller de ytterligare krav som följer av servitutsrekvisiten.

Servitutsavtalet bör tydligt ange vilken fastighet som är härskande (förmånstagare i fråga om servitutet) och vilken fastighet som är tjänande (belastad av servitutet). Det är givetvis lämpligt att använda fastighetsbeteckningarna där sådan finns eftersom dessa är unika, men det går även att på olika sätt hantera upplåtelser i fastigheter som står i begrepp att bildas och därmed ännu inte har en egen beteckning.

Behörig att teckna servitutsavtal är ägarna till respektive fastighet. Samtliga delägare måste delta. Det bör i servitutsavtalet anges vem eller vilka som äger härskande respektive tjänande fastighet. Givetvis kan det vara lämpligt att kontrollera i fastighetsregistret att motparten har lagfart på fastigheten. Om lagfart saknas behöver motparten styrka sin behörighet att ingå servitutsavtal.

Det är mycket viktigt att servitutsändamålet anges med tillfredsställande tydlighet, eftersom det som den härskande fastighetsägaren får göra på den tjänande fastigheten begränsas till just det som parterna har avtalat om. De befogenheter som följer med servitutet och de begränsningar som gäller i den tjänande fastigheten bör anges på ett tillräckligt tydligt sätt. Betänk att servitut gäller utan begränsning i tiden – om inte annat bestämts – varför det finns anledning att anta att avtalet i framtiden kan komma att behöva tolkas av andra än de som ursprungligen upprättade det.

Servitut kan vara lokaliserade eller olokaliserade. I det aktuella exemplet ska servitutet lokaliseras till en viss plats som har angivits i bilagan.

Vissa principer gäller oberoende av om parterna uttryckligen har nämnt dem i avtalet, som principen om att den härskande fastighetens ägare vid utövning av servitutet som huvudregel ska förfara så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt. Generellt kan det tyckas onödigt att i avtal upprepa sådant som ändå gäller enligt lag, men i andra fall – särskilt vid avtal mellan privatpersoner – kan det ändå ha en pedagogisk betydelse att göra så. Att servitutsavtalet får skrivas in i fastighetsregistret är ett annat exempel på en förutsättning som följer av lag, men som parterna ända kan vilja ta med i avtalet.

Eftersom det är fråga om ett avtalsservitut, som bara gäller under förutsättning att parterna kommer överens, så är det upp till parterna att bestämma vilken ersättning som ska utgå för upplåtelsen. Ersättning kan erläggas som en engångspost eller i rater. Ersättning kan också utgå löpande under servitutets giltighetstid. I mallen upplåts servitutet utan ersättning.

Att avtalet upprättats i tre exemplar beror av att parterna vill ha vars ett original och att den härskande fastighetens ägare utöver det vill ha ett original att skicka in till inskrivningsmyndigheten tillsammans med en ansökan om inskrivning av servitutet i fastighetsregistret.

Servitutsavtalet skrivs under av företrädare för det aktiebolag som äger den härskande fastigheten och den privatperson som äger den tjänande fastigheten. Något krav på bevittning, motsvarande det som gäller för fastighetsköp, finns inte för inskrivning. Det är viktigt att motparten kontrollerar att företrädaren för bolaget är behörig att skriva under avtalet. Denne bör vara firmatecknare för bolaget eller genom fullmakt eller på annat vis kunna visa att denne kan rättshandla i frågan.

Här kan du ladda ner vår mall för Avtalsservitut (pdf).





Sök begrepp

  • A
  • B
  • C
  • D
  • E
  • F
  • G
  • H
  • I
  • J
  • K
  • L
  • M
  • N
  • O
  • P
  • R
  • S
  • T
  • U
  • V
  • Å
  • Ä
  • Ö

Abstrakt fel

Allemansrätten

Allmän plats

Allmänna fastighetstillbehör

Allmänning

Allmänt vatten

Andelsöverlåtelse

Anläggningsförrättning

Anläggningsåtgärd

Ansökan om avstyckning

Ansökan om fastighetsbildning

Ansökan om fastighetsreglering

Ansökan om klyvning

Ansökan om sammanläggning

Arealfång

Arealförvärv

Arealöverlåtelse

Arkivforskning

Arrende

Avgärda by

Avstyckning

Avsöndring

Avtalsrättighet

Avtalsservitut

Avvittring

Benefik

Beskrivning vid lantmäteriförrättning

Besparingsskog

Beståndsmetoden

BM-win

Bolby (Bohlby)

Bonitet

Bruttoarea, BTA

Byggnads- och Brandstadga för rikets städer, 8 maj 1874

Byggnadslagen (1947:385)

Byggnadsplan

Byggnadsstadga för stad och landsbygd av den 20 november 1931

Byggnadsstadgan (1947:390)

Byggnadsstadgan (1959:612)

Byggnadstillbehör

Civilrätt

Dagboksblad vid lantmäteriförrättning

Defensiv vattenrätt

Delningsgrund

Delägarfastighet

Delägarförvaltning

Delägarsammanträde

Detaljplan

Donationsjord

Enkel sämjedelning

Ensittarförrättning

Enskilt huvudmannaskap

Enskilt vatten

Enstaka hemman

Ett-fem-vatten / 1:5 vatten

Exploateringsavtal

Exploateringsgrad

Exploateringssamverkan

Expropriationslagen

Fastighet / Fastighetsbegreppet

Fastighetsbestämning

Fastighetsbildning

Fastighetsbildningsförrättning

Fastighetsdomstolen

Fastighetsindelning

Fastighetsindelningsbestämmelser

Fastighetsplan

Fastighetsregister

Fastighetsrätt

Fastighetstillbehör

Fel i fastighet

Femstenarör

Formalavtal

Formkrav

Formkrav servitut

Formkrav tomträtt

Friskilling

Fullmakt lantmäteriförrättning

Fysiska fastighetstillbehör

Fysiska fel

Fysiskt lokaliserat servitut

Färdig tomtmark

Fördjupad översiktsplan

Förening

Föreningsförvaltning

Förfogandeinskränkning

Förköpslagen

Förmedlat mantal

Förmånsfastighet

Förrättning

Förrättningsakt

Förrättningskostnad

Förtätningsområde

Förväntningsvärde

Gemensam ägovidd

Gemensamhetsanläggning

Genomförandeavtal

Graderingsvärde

Grannelagsrätt

Gränsutvisning

Handräckning

Hemulansvar

Hjärtsten

Huvudmannaskap

Hyra

Härskande fastighet

Hävning

Ideell ägarandel

Impediment

Industritillbehör

Influensregeln

Inrösningsjord

Inskrivning

Inteckning

Inteckningsfri avstyckning

Inäga

Jorddelning

Jordnatur

Karta vid lantmäteriförrättning

Klyvning

Kommunal lantmäterimyndighet

Kommunalt huvudmannaskap

Komplicerad sämjedelning

Konkret fel

Konsensualavtal

Kronohemman

Kvartersmark

Lag angående stadsplan och tomtindelning (1907:67)

Laga kraft

Lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering

Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Landvinning

Lantmäteriförrättning

Lantmäterikonsult

Lantmäterimyndighet

Ledningsförrättning

Ledningsrättsförrättning

Legalisering

Littrering

Ljus BTA

Lokaliserat servitut

Lukrativ vattenrätt

Mall servitutsavtal

Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljööverdomstolen

Markanvisningsavtal

Markexploatering

Marknadsvärde

Marksamfällighet

Markupplåtelseavtal

Markåtkomst

Mindre brygga på annans vatten

Muntliga servitut

Myckenhetsservitut

Negativ rättskraft

Negativa servitut

Nullitet

Nybildning av fastighet

Nyttjanderätt

Obligationsrätt

Offentlig rätt

Officialansvar

Officialinitiativ

Officialrättighet

Officialservitut

Ofri tomt / Ofri tomt i stad

Olokaliserade servitut

Ombildning av fastighet

Ombud vid lantmäteriförrättning

Onerös

Ortsprismetoden

Oskiftad mark

Partiell nyttjanderätt

Permutation

Perpetua causa

Personalservitut

Plan och bygglagen (1987:10), den äldre

Planavtal

Plangenomförande

Plankarta

Planmonopol

Positiv rättskraft

Positivt servitut

Pris

Prisavdrag

Privat jorddelning

Privat ägostyckning

Priviligierade servitut

Protokoll vid lantmäteriförrättning

Påföljder – fel i fastighet

Pågående markanvändning

Rå tomtmark

Rådighetsfel

Rådighetsinskränkning

Rågång

Råmark

Rättskraft

Rättsliga fastighetstillbehör

Rättsliga fel

Rättsligt lokaliserade servitut

Sakrätt

Sakägarförteckning vid lantmäteriförrättning

Samfällighet

Samfällighetsutredning

Samäganderätt

Servitut

Servitutsegendom

Servitutslagen

Servitutsliknande rättigheter

Servitutsrekvisit

Servitutsändamål

Sidolöpare

Skadestånd

Skatteförrättning

Skatteklyvning

Skatteköp

Skattereglering

Skogsnormen

Snedklyvning

Stadsplan

Stadsplanelagen (1931:142)

Stamfastighet

Statlig lantmäterimyndighet

Styckningslott

Ståndortsindex

Ständig besittningsrätt

Svävarvillkor

Sämjedelning

Sämjeägoutbyte

Särskild gränsutmärkning

Särskild handräckning

Tillåten markanvändning

Tomt

Tomtindelning

Tomtlega

Tomträtt

Tomträtt – 1953 års ändringar

Tomträtt – 1967 års ändringar

Tomträtt – ersättning egendom

Tomträtt – tillbehör

Tomträtt – väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse

Tomträtt – ändamål och föreskrifter

Tomtöre

Total nyttjanderätt

Traditionell fastighet

Tredimensionell fastighet

Tredimensionell fastighetsbildning

Tredimensionellt fastighetsutrymme

Uppgrundning

Upphäva servitut

Upphäva sämjedelning

Upplåtelse

Upplåtelseavtal

Urholkad fastighet

Utilitas fundo

Utäga

Vattenområde

Vesterlinska Skolan

Vincinitas

Åkernormen

Återgångsvillkor

Äganderättsutredning

Ägarkongruens

Ägarlägenhetsfastighet

Ägodelningsrätt

Ägogradering

Ägoutbyte

Äldre planformer

Ändra detaljplan

Ändra servitut

Överenskommelse

Överenskommelse om anläggningsåtgärd

Överenskommelse om fastighetsreglering

Överenskommelse om klyvning

Överenskommelse om ledningsrätt

Överlåtelse

Översiktsplan