Klyvning

Vid klyvning nybildas två eller flera nya fastigheter och den ursprungliga fastigheten avregistreras. Den fastighet som är föremål för klyvning benämns klyvningsfastighet. De fastigheter som bildas benämns klyvningslotter. Klyvning kan ske i syfte att omedelbart sammanlägga klyvningslott med annan fastighet. Vid klyvning läggs en särskild lott ut för varje delägare som yrkar det. För de delägare som inte yrkat på enskild lott läggs en gemensam lott ut.

Lottläggning kan inte alltid ske så som delägarna yrkar, antingen för att de framställer oförenliga yrkanden eller för att lantmätaren anser att yrkandena inte leder till lämpliga fastigheter. Kan klyvning inte ske enligt ansökan och kan yrkandena inte justeras så att bristen avhjälps ska förrättningen ställas in. Det räcker dock med att en lott kan läggas ut enligt yrkande för att klyvning ska kunna genomföras. Beslut om att ställa in förrättningen kan överklagas.

Klyvning är ett verktyg för att bryta ett oönskat samägande. Den eller de som enbart vill avskilja en ägovidd från sin fastighet men fortsätta att äga den avskilda delen som förut ska alltså inte ansöka om klyvning utan om avstyckning. Klyvning tillämpas först då det huvudsakliga ändamålet är att bryta samägandet. Resultatet av en genomförd klyvning är alltid att minst en ny lott läggs ut omfattande mark som motsvarar delägarens ideella andel i klyvningsfastigheten. Den tidigare fastigheten avregistreras och de nybildade fastigheterna registreras.

Särskilda regler om klyvning finns i 11 kap fastighetsbildningslagen, men vid klyvning är också reglerna i 1, 2, 3 och 4 kap. fastighetsbildningslagen tillämpliga. Här är särskilt de indispositiva reglerna i 3 kap. fastighetsbildningslagen till skydd för allmänna intressen av stor betydelse för om och hur klyvning kan ske.

Initiativ till klyvning kan tas av delägare i fastigheten. Någon konsensus, liknande vad som gäller vid exempelvis avstyckning, krävs inte utan klyvning kan initieras av en delägare mot övriga delägares vilja.

Egendom som samägs av flera lyder under reglerna i samäganderättslagen. Enligt 6 § samäganderättslagen kan den samägda egendomen på delägares begäran bjudas ut till offentlig auktion. Även detta är ett sätt att komma ur ett oönskat samägande. Ansökan om klyvning har dock företräde framför försäljning enligt samäganderättslagen om tingsrätten får kännedom om ansökan om klyvning innan ansökan om fastighetens försäljning har avgjorts.

Det är vanligt att klyvning kombineras med annan förrättningsåtgärd såsom fastighetsreglering avseende marköverföring eller anläggningsåtgärd avseende inrättande av gemensam väg.

Hör servitut till den fastighet som är föremål för klyvning kan lantmäterimyndigheten bestämma att servitutet efter förrättningen ska höra till en av klyvningslotterna. Förrättningslantmätaren kan på motsvarande vis bestämma till vilken av klyvningslotterna som klyvningsfastighetens andel i samfällighet ska höra. Rättighet som inte lämpligen kan uppdelas får tilläggas klyvningslotterna gemensamt. Om inget uttryckligen bestäms i förrättningen ska regeln i 2 kap. 5 § fastighetsbildningslagen tillämpas. Enligt den följer servitut, som är av betydelse för fastighet endast om viss mark hör till denna, med marken. Det innebär att om en fastighet med servitut för tillfartsväg till en på fastigheten etablerad bebyggelse genomgår klyvning där hela bebyggelsen läggs till en klyvningslott så följer servitutet automatiskt med till den klyvningslotten om inte lantmätaren beslutar annat. Det är så klart att föredra att lantmätaren i varje enskild förrättning är tydlig med hur servituten påverkas. Om inte heller regeln i 2 kap. 5 § avgör servitutets tillhörighet hör rättigheten efter förrättningen till klyvningslotterna gemensamt.

Med klyvningslott följer den fasta egendom som är belägen på lotten. Det innebär att hus, anläggningar och växtlighet inom respektive klyvningslott efter genomförd förrättning hör till just den klyvningslotten. Både allmänna fastighetstillbehör, byggnadstillbehör och industritillbehör (se 2 kap. jordabalken) följer alltså marken. Lantmäterimyndigheten kan dock överföra allmänna fastighetstillbehör från en fastighet till en annan genom tillämpning av 7 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. På så vis kan en del av den fasta egendomen genom servitut även fortsättningsvis höra till en klyvningslott även fast egendomen är belägen på en annan. Åtgärden är viktig att hålla koll på i flera sammanhang, inte minst vid klyvning av 3D-fastigheter eller annars inom hårdexploaterade områden.

Klyvning är fullbordad när uppgift om åtgärden har införts i fastighetsregistrets allmänna del. Det är således först då som respektive klyvningslott utgör en regelrätt fastighet.

Fastighetsbildning sker genom lantmäteriförrättning som handläggs av en lantmäterimyndighet. Det finns i dag 39 kommunala lantmäterimyndigheter och en statlig. Ansökan om klyvning ska ställas till den lantmäterimyndighet som ansvarar för fastighetsbildningen i den kommun där fastigheten är belägen.

Lantmäterimyndigheten tar betalt för sitt arbete utifrån nedlagd tid och enligt en på förhand bestämd timtaxa. Det förekommer också att sökanden erbjuds ett fast pris. Vid klyvning fördelas kostnaderna mellan delägarna efter vad som är skäligt.

Klyvning används ibland i syfte att kringgå stämpelskatt, en så kallad skatteförrättning.





Sök begrepp

  • A
  • B
  • C
  • D
  • E
  • F
  • G
  • H
  • I
  • J
  • K
  • L
  • M
  • N
  • O
  • P
  • R
  • S
  • T
  • U
  • V
  • Å
  • Ä
  • Ö

Abstrakt fel

Allemansrätten

Allmän plats

Allmänna fastighetstillbehör

Allmänning

Allmänt vatten

Andelsöverlåtelse

Anläggningsförrättning

Anläggningsåtgärd

Ansökan om avstyckning

Ansökan om fastighetsbildning

Ansökan om fastighetsreglering

Ansökan om klyvning

Ansökan om sammanläggning

Arealfång

Arealförvärv

Arealöverlåtelse

Arkivforskning

Arrende

Avgärda by

Avstyckning

Avsöndring

Avtalsrättighet

Avtalsservitut

Avvittring

Benefik

Beskrivning vid lantmäteriförrättning

Besparingsskog

Beståndsmetoden

BM-win

Bolby (Bohlby)

Bonitet

Bruttoarea, BTA

Byggnads- och Brandstadga för rikets städer, 8 maj 1874

Byggnadslagen (1947:385)

Byggnadsplan

Byggnadsstadga för stad och landsbygd av den 20 november 1931

Byggnadsstadgan (1947:390)

Byggnadsstadgan (1959:612)

Byggnadstillbehör

Civilrätt

Dagboksblad vid lantmäteriförrättning

Defensiv vattenrätt

Delningsgrund

Delägarfastighet

Delägarförvaltning

Delägarsammanträde

Detaljplan

Donationsjord

Enkel sämjedelning

Ensittarförrättning

Enskilt huvudmannaskap

Enskilt vatten

Enstaka hemman

Ett-fem-vatten / 1:5 vatten

Exploateringsavtal

Exploateringsgrad

Exploateringssamverkan

Expropriationslagen

Fastighet / Fastighetsbegreppet

Fastighetsbestämning

Fastighetsbildning

Fastighetsbildningsförrättning

Fastighetsdomstolen

Fastighetsindelning

Fastighetsindelningsbestämmelser

Fastighetsplan

Fastighetsregister

Fastighetsrätt

Fastighetstillbehör

Fel i fastighet

Femstenarör

Formalavtal

Formkrav

Formkrav servitut

Formkrav tomträtt

Friskilling

Fullmakt lantmäteriförrättning

Fysiska fastighetstillbehör

Fysiska fel

Fysiskt lokaliserat servitut

Färdig tomtmark

Fördjupad översiktsplan

Förening

Föreningsförvaltning

Förfogandeinskränkning

Förköpslagen

Förmedlat mantal

Förmånsfastighet

Förrättning

Förrättningsakt

Förrättningskostnad

Förtätningsområde

Förväntningsvärde

Gemensam ägovidd

Gemensamhetsanläggning

Genomförandeavtal

Graderingsvärde

Grannelagsrätt

Gränsutvisning

Handräckning

Hemulansvar

Hjärtsten

Huvudmannaskap

Hyra

Härskande fastighet

Hävning

Ideell ägarandel

Impediment

Industritillbehör

Influensregeln

Inrösningsjord

Inskrivning

Inteckning

Inteckningsfri avstyckning

Inäga

Jorddelning

Jordnatur

Karta vid lantmäteriförrättning

Klyvning

Kommunal lantmäterimyndighet

Kommunalt huvudmannaskap

Komplicerad sämjedelning

Konkret fel

Konsensualavtal

Kronohemman

Kvartersmark

Lag angående stadsplan och tomtindelning (1907:67)

Laga kraft

Lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering

Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Landvinning

Lantmäteriförrättning

Lantmäterikonsult

Lantmäterimyndighet

Ledningsförrättning

Ledningsrättsförrättning

Legalisering

Littrering

Ljus BTA

Lokaliserat servitut

Lukrativ vattenrätt

Mall servitutsavtal

Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljööverdomstolen

Markanvisningsavtal

Markexploatering

Marknadsvärde

Marksamfällighet

Markupplåtelseavtal

Markåtkomst

Mindre brygga på annans vatten

Muntliga servitut

Myckenhetsservitut

Negativ rättskraft

Negativa servitut

Nullitet

Nybildning av fastighet

Nyttjanderätt

Obligationsrätt

Offentlig rätt

Officialansvar

Officialinitiativ

Officialrättighet

Officialservitut

Ofri tomt / Ofri tomt i stad

Olokaliserade servitut

Ombildning av fastighet

Ombud vid lantmäteriförrättning

Onerös

Ortsprismetoden

Oskiftad mark

Partiell nyttjanderätt

Permutation

Perpetua causa

Personalservitut

Plan och bygglagen (1987:10), den äldre

Planavtal

Plangenomförande

Plankarta

Planmonopol

Positiv rättskraft

Positivt servitut

Pris

Prisavdrag

Privat jorddelning

Privat ägostyckning

Priviligierade servitut

Protokoll vid lantmäteriförrättning

Påföljder – fel i fastighet

Pågående markanvändning

Rå tomtmark

Rådighetsfel

Rådighetsinskränkning

Rågång

Råmark

Rättskraft

Rättsliga fastighetstillbehör

Rättsliga fel

Rättsligt lokaliserade servitut

Sakrätt

Sakägarförteckning vid lantmäteriförrättning

Samfällighet

Samfällighetsutredning

Samäganderätt

Servitut

Servitutsegendom

Servitutslagen

Servitutsliknande rättigheter

Servitutsrekvisit

Servitutsändamål

Sidolöpare

Skadestånd

Skatteförrättning

Skatteklyvning

Skatteköp

Skattereglering

Skogsnormen

Snedklyvning

Stadsplan

Stadsplanelagen (1931:142)

Stamfastighet

Statlig lantmäterimyndighet

Styckningslott

Ståndortsindex

Ständig besittningsrätt

Svävarvillkor

Sämjedelning

Sämjeägoutbyte

Särskild gränsutmärkning

Särskild handräckning

Tillåten markanvändning

Tomt

Tomtindelning

Tomtlega

Tomträtt

Tomträtt – 1953 års ändringar

Tomträtt – 1967 års ändringar

Tomträtt – ersättning egendom

Tomträtt – tillbehör

Tomträtt – väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse

Tomträtt – ändamål och föreskrifter

Tomtöre

Total nyttjanderätt

Traditionell fastighet

Tredimensionell fastighet

Tredimensionell fastighetsbildning

Tredimensionellt fastighetsutrymme

Uppgrundning

Upphäva servitut

Upphäva sämjedelning

Upplåtelse

Upplåtelseavtal

Urholkad fastighet

Utilitas fundo

Utäga

Vattenområde

Vesterlinska Skolan

Vincinitas

Åkernormen

Återgångsvillkor

Äganderättsutredning

Ägarkongruens

Ägarlägenhetsfastighet

Ägodelningsrätt

Ägogradering

Ägoutbyte

Äldre planformer

Ändra detaljplan

Ändra servitut

Överenskommelse

Överenskommelse om anläggningsåtgärd

Överenskommelse om fastighetsreglering

Överenskommelse om klyvning

Överenskommelse om ledningsrätt

Överlåtelse

Översiktsplan